Om sunkifieringen av Sofo. Frankrike-Portugal.

Det började med att Stiernan föll offer för den irländska kulturimperialismen. Sedan förvandlades en bra italienare i hörnet av Renstiernas gata/Bondegatan till en metastas av Dionysos. Slutligen transmogrifierades Folkhemmet från funkissval fritidsgård för unga moderna till halvmurrig tygtapetskrog för oss bittra medelålders. Med - måste jag tillägga - Stockholms mest fantasilösa vinlista. Endast El Coto och ett rödvin från Vidal-Fleury fann nåd inför mina ögon. Men ikväll var det glest mellan borden vilket var bra. Jag och statsvetaren R, några kepsungar, en fd dörrvakt på obestånd med partner, en del av Tant strul och några andra såg matchen mellan Frankrike och Portugal där. En match som inte engagerade mig speciellt. Jag ville nog att fransmännen skulle vinna men straffen kändes inte rättvis. Jag tyckte att Henry filmade. Men det gjorde inte de svenska observatörerna som intervjuades efter matchen. Zidanes läggning var snygg, det måste medges. Och portugiserna kämpade tufft och hårt med massiv otur som enda belöning. Nu blir det final för fransmännen på lördag. Italien vinner med 2-0. Om jag har fel lovar jag att resa till Kina och inte blogga mellan den 20/7 och 3/8. (Det kan jag förresten göra om jag har rätt också.) Ikväll blev det Kobra och Duvel. I morgon blir det visumansökan.