Torsdag kväll. J och A hade redan satt sig till bords på Krukan. Jag beställde en tallrik revbensspjäll och en Brooklyn Ale. Mitt emot oss satt en far med dotter. De höll på motståndarlaget. Samtidigt, i öltältet vid Zinkensdamms IP:s norra kortsida, framförde Per "Plura" Jonsson sånger för hemmalagets supportrar. Inne på Krukan var stämningen god. Det kanske beror på att bandysupportrar inser att bandy är en sport och ingenting annat. Den fanatism som mer kapitalrullande lagsporter genererar är ovanlig. Man träffar ytterst sällan bandysupportrar som ska spöa en för att man har fel färg på halsduken. Man stöter aldrig på bandysupportrar som säger sig vara beredda att hugga av den egna handen för att de "älskar sitt lag så j-a mycket". Därför kan man sitta mitt emot bandysupportrar från motståndarlaget och prata civiliserat.
Vi gick mot Zinken. När vi hade betalat för biljetterna gick vi mot öltältet. "Ta av dig halsduken, du blir inte insläppt med den" sade A.
Plura hade slutat spela, vi trängde oss fram till bardisken och beställde öl. Den hette Zeunerts och jag drack den där och då. Aldrig mer.
På läktaren vid planens nordvästra hörn stod Sirius' supportrar. Vi sjöng oavbrutet. Uppsalalagets bortanerver var i olag. Matchen slutade 5-2. En jättelik spelare i motståndarlaget, Patrik Nilsson, uppvisade hockeybeteende. Men han är en skicklig spelare, tvivelsutan.
Vi gick tillbaka till öltältet. Plura sjöng "Somliga går i trasiga skor" och "Fulla för kärlekens skull". Vi pratade med några Bajen-gubbar som stod vid samma bord. Sedan gick vi till Söders Hjärta.
Vi hamnade vid ett bord. Fyra män och tre kvinnor. De senare tyckte att vi var jobbiga för att vi med utgångspunkt från Avatar diskuterade kolonialism, civilisation och "den ädle vilden". (En av kvinnorna ville hellre prata om smycken. Möjligen skämtade hon. Jag har tillfälligt svårt att förstå ironi. Kanske har det med serotonin att göra.) Det låter pretentiöst, jag vet, men vi pratade faktiskt om det. En av männen, E, menade att de flesta tycker att det är genant att prata om globala orättvisor - om jag minns rätt. Att alla hellre pratar om Melodifestivalen. Jag vet inte om det stämmer. Det beror väl på vilka sammanhang man befinner sig i. Själv tycker jag att Melodifestivalen är genant och är glad över att slippa både se och höra eländet. Vi drack Crémant de Bourgogne av ett märke som jag inte noterade. A beställde in godisvinet Cline Zinfandel. Det var bättre än jag mindes det. Strävare, inte lika sött.
Sedan for några av oss till Reisen, oklart varför. Människorna där var unga och släta. J köpte en flaska André Clouet Grande Réserve.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar