2012:21 Cykelsemestern börjar

Söndag 1/7 Resandet innebär förväntningar och förberedelser I förberedelserna ingår packandet. Ju fler gånger man har rest, desto enklare borde det vara att packa, kan man tycka. Jag vet inte om jag håller med. Förutom reparationsasken, pumpen och regnkläderna har jag svårt att bestämma mig för vad som ska med. Hur många uppsättningar underkläder, byxor och tröjor/skjortor ska jag egentligen pressa ner i väskorna? Vilka böcker? Hur många kameror? Kommer jag att använda tältet och sovsäcken? Jag skjuter därför alltid upp packandet i det längsta. Först när jag i lördags kväll hade cyklat hem genom ett plötsligt ösregn efter en trevlig kväll på utomhuskrogen Svinet i Gamla Stan med min kinesiskalärare, satte jag igång. Klockan kan ha varit strax efter tio när jag började. Vid ett var jag inte klar men gick trots det till sängs. Jag gick upp vid sex på söndagsmorgonen och slutförde den. Den här gången antecknade jag faktiskt vad som fanns i respektive väska vilket i skrivande stund, dennandra kvällen under turen, visar sig vara en bra idé. Allt går snabbare att hitta. Men jag har likväl packat för mycket.Nåväl, efter att ha burit ner Gertrud - min cykel - på gården, kontrollerat tre gånger att spisen var avstängd, två gånger att jag hade låst och fäst samtliga väskor på Gertrud begav jag mig mot pendeltågsstationen. Ute är det lätt blåsigt med molnbyar som skymmer solen av och till. I år har jag tänkt vara noggrann och hålla koll på exakt var och hur långt jag kör så jag satte på appen Cyclemeter när jag började trampa. Den hade jag ingen glädje av under den första sträckan för GPS-mottagningen var för svag med den följd att avståndet som i verkligheten är ett par kilometer blev drygt fem och inkluderade, på den trippkarta som skapas av appen, en omväg ner i vattnet under Liljeholmsbron.Mellan hemmet och pendeltågsstationen har jag i år hittills cyklat fyra gånger, det här blev den femte. Att ta sig ut ur en hemstaden med hjälp av lokaltrafiken är, förutsatt att man får ta med cykeln, att rekommendera för längre turer. Det är nämligen ofta mer krångel än man kan föreställa sig att hitta rätt väg. Skyltningen av cykelbanorna är ofta bristfällig; slutdestinationer står nästan alltid angivna men när cykelvägen går över i en gata i ett villaområde som längre fram förgrenar sig är det lätt att cykla fel. Sammanhängande skyltning av vägarna skulle därför vara välkommet. Inte sällan tar cyklandet på förorternas och villaområdenas gatnät också lång tid även om man har vägen klar för sig eftersom vägen sällan är rak.Vid Årstaberg håller jag cykeln i rulltrappan vilket går bättre än att ta den i hissen vars brist på utrymme gör att man måste resa cykeln på bakhjulet - något som är tungt när framgaffeln är fullastad.Från Gnesta, som är pendeltågets slutdestination, till första stoppet är det ungefär fyra mil. De första två milen går på den förhållandevis hårt trafikerade vägen till Katrineholm. Sträckan saknar vägren men i Björnlunda finns det cykelväg som sträcker sig en kilometer innan man kommer ut på vägen igen. Där det är skyltat mot Gryts kyrka tar jag av på en liten slingrande väg genom lundar, längs ekhagar och åkrar i ett böljande landskap. Här ligger också ett par större bondgårdar, en av dem med en allé fram till huvudbyggnaden. Jag cyklar längs sjön Dunkern och stannar vid en hög tall i vars topp en fiskgjuse har byggt bo. Den lyfter från boet och cirklar en stund högt över mitt huvud samtidigt som den piper innan den ger sig av.Jag trampar vidare och kommer fram till väg 55 som har en bred vägren på den sträcka som jag ska tillryggalägga. Efter en dryg kilometer på 55:an och någon ytterligare på en skogsväg kommer jag så fram till dagens slutmål som är Pensionatet. Jag tar ett dopp i tjärnen som ligger vid huset, klär om och får sedan en ljuvlig lunch som K har lagat: omelett med stuvning på svart trumpetsvamp, hemfriterade pommes frites, grönsaker från trädgårdslandet och var det rökt lax? Jag minns inte, det har gått två veckor nu. Jag borde ha skrivit tidigare.Efter lunchen sover jag middag. Ute regnar det lätt.Under eftermiddagen tar vi med hjälp av en flora reda på vilka växter som finns på tomtens äng. Även gräs - som jag tycker är väldigt besvärliga - försöker vi oss på. Sedan blir det förhör och rosé i rosenträdgården. Puycheric om jag ska vara noggrann. Till middag blir det rökt makrill med den alltid lika välkomna sommarefterrätten jordgubbar. Hubert Beck Réserve du Chevalier gewurztraminer till fisken. Av efterrättsbären kommer ett par från trädgårdslandet. De är lite mer koncentrerade i smaken än köpebären som för övrigt är väldigt bra.Liksom dagen. Stort tack K och T!46 km.