2009:120 Bittergurkan

När vi var på väg att passera Himmelska Fridens torg västerifrån så berättade hon att en del av taxibilarna i den norra huvudstaden hade valts ut för att vara försedda med avlyssningsutrustning inför Folkrepublikens 60-årsjubileum som inträffar i oktober i höst. Så att myndigheterna i god tid kan veta om någon planerar ett attentat. Hon pekade framåt i bilen. Mycket riktigt, i båda kanter som omger vindrutan satt två små snyten riktade in i kupén.

Vi var på väg från ett seminarium som hade varat hela eftermiddagen och där orden utmaning och tillfälle apropå den finansiella krisen användes så ofta att en människa som jag, som gjort hangups till en livsstil, erfor ett visst obehag.

Samma seminarium, som förutom ett par talare, mest erbjöd barbiturater* hade gjort mig så trött att jag var tvungen att ta en lur när jag kom in i lägenheten. Sedan var det något slags hejdå-middag för mig på Nearby the Tree. Jag åt pizza och lasagne. Den första flaskan av Allegrinis Valpolicella som vi fick in smakade ättika. Jag får för övrigt defekt vin varannan gång här. Vi fick, efter visst diskuterande med sommelieren, in en ny flaska. Den var bättre och den bevisade att jag hade haft rätt. Vilket alltid är viktigt. Sedan drack jag ett glas av Argento Malbec. Doftade malolaktisk fermentation men var syrafattigt. Flabbigt, tror jag visst att det heter.

Kom hem och försökte få tag i en person på företaget som jag vill jobba för. Det lyckades inte. Fortsatte knåpa på mitt följebrev. Det gick sådär.

I förrgår blockerades en av de portar som jag använder för min VPN-tjänst. Lyckligtvis fick jag en ny av Witopia.

Det har för övrigt blivit bakläxa för den "gröna dammen". Här kan ni läsa mer om den. Själv läser jag Bertrand Russell. Det håller mig vid hyfsat sunda vätskor. Till skillnad från kvällens rödvin som delvis fick mig ur lag. I morgon reser jag till Shanghai, bland annat för att träffa gode H.

* Ni får googla på det.