Stjärnhov 110827
Den sörmländska orten med det fina namnet är inte ett resmål. Nedrivna kontaktledningar och ett stillastående tåg framför oss har gjort att vi står på spåret här och väntar. Tågmästarens fina göteborgska har burit den upplysningen. Jag satte mig på tåget strax före klockan ett i Göteborg. Där regnade det. Sörmland är däremot soligt och sommarvarmt. Vi skulle varit framme i Stockholm klockan tio i fyra. Nu beräknas förseningen till en och en halv timme. Vad kan jag göra annat än blogga?
Varje år, i slutet av augusti, blir jag inbjuden till en grillfest i en av Stockholms sydvästra villaområden. Ikväll äger den rum. Jag har inte hunnit handla kött än men det finns en halv flaska La Grola i mitt kylskåp förutsatt att akustikern som lånade min lägenhet inte har tagit av den. Han var uppe på en konferens i måndags och vi åt kantarellpasta på kvällen. Då fortsatte vi att dricka den Le Chenin som jag och världsmästaren hade börjat dricka samma kväll som vi senare åkte till Deville. Det vill säga förra lördagen. En kväll som jag senare bloggade oförsiktigt om. När det vita loirevinet var urdrucket öppnade vi La Grola. Vi hade nämligen några ostar. Det här fruktiga, generösa kraftpaketet med kryddnejlikor i doften befinner sig på rätt sida om den gräns som de flesta amaronevinerna sedan länge passerat. Om det är prisvärt eller inte är inte min ensak att bedöma. Det får ni göra.
Tisdagen och onsdagen var vinfria dagar. Jag tog tåget till Alingsås och inkvarterade mig i fritidshuset för några nätters logi. Under torsdagen bestämde akustikern, som från och med nu heter J i den här posten, och jag att vi skulle träffas för att äta middag någonstans i Göteborg. När jag gick från jobbet satte jag mig på Linnéterrassen. Jag tog ett glas riesling från producenten Hardy’s och några oliver. Den var bra som riesling ska vara. Ordfejdade med några före detta kollegor. Kvällen varm och fuktig, åskan hängde i luften. J ringde och vi bestämde en mötesplats. Jag tittade på folk i allmänhet och lite diskret på göteborgskor i synnerhet. (Det hade jag iu inte behövt skriva, nu fick texten något gubbigt över sig.) Nåväl, påfallande många av göteborgskorna på Linnéterrassen var rökare och det upphör inte att förvåna mig att rökandet fortsätter att vara så populärt bland unga män och kvinnor. Trots allt.
Vi, dvs jag och J, träffades på Grönsakstorget. Han hade skrivit ut restaurangtips från GP:s sajt som vi läste igenom. 3an på Alströmergatan hade fått fyra av fem i betyg. Vi gick dit. En trerättersmeny för 333 kr, bestående av hummersoppa, lammlägg och chokladmousse, är onekligen billigt. Jag valde den. J tog carpaccio med parmesan, steak frites och ostar. Han insisterade på att bjuda eftersom inkvarteringen hos mig hade sparat en massa pengar för honom. Jag protesterade men gav mig. 3an har en ganska blek inredning, det skulle kunna vara församlingshemmets kafeteria med lite franska inredningsdetaljer, om ni förstår vad jag menar. Vinlistan erbjuder ”ett gott glas vin”, ”ett godare glas vin” och ”ett ännu godare glas vin”. Röda och vita. I mitt fall blev det något från Macon till hummersoppan och en shiraz/cab-blandning från Simonsig till lammlägget. Båda hyggliga i sin genre. Varken hummersoppan eller chokladmoussen var något att blogga om. Goda men på intet sätt sensationella. Däremot var lammlägget så mjukt att det hade kunnat ätas med sked. Det serverades med ugnsgrillade rot- och grönsaker och en lätt tomatsås. Fantastiskt!
Jag smakade på ostarna som J hade beställt. En lucullus(?) som var lite som en smörig brie, en ordinär comté och en roquefort. Den sistnämnda var alltför salt. Jag gillar nog varken den eller stilton. Egentligen.
Regnet hade fallit medan vi åt. Tåget mot Alingsås skulle gå vid kvart i tio. Vi gick till stationen där jag bjöd på kaffe och sade hej då. Klev ombord på Västtrafiks lokaltåg mot Alingsås. Kom att tänka på Ruben Östlunds "De ofrivilliga" när jag satt ombord. Utan att bli trakasserad av tonåringar, ska sägas. Kanske var det belysningen, tiden på dygnet, tonåringarna som pratade västsvenska eller kvinnan med kamphunden och den jättelika bagen märkt Gekås Ullared.
I Alingsås tog jag bussen mot Borås och vid elva steg jag av bussen vid sommarstugeområdet. Där var det kolsvart med undantag från ljuset i några fönster. Jag använde telefonen som ficklampa för att inte hamna i diket.
Jag skulle bo hos I och T till lördagen. Kollegor som bodde i närheten skjutsade mig dit när jag hade jobbat färdigt på fredagen. I stod i köket och hackade mynta när jag ringde på. Jag hjälpte till att göra chokladmousse. Vi öppnade flaskan som jag hade med mig: La Grola.
De två yngsta sönerna i familjen och en av deras kompisar låg i soffan och tittade på teve.
Nu stannade tåget i Stockholm. Fortsättning kanske inte följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar