I "Den röda draken" av Thomas Harris får, om jag minns handlingen riktigt, kriminalinspektören* Will Graham två ledtrådar av Hannibal "kannibalen" Lecter i jakten på den seriemördare som härjar. Den första ledtråden är namnet Billy Rubin. Alla brottsregister genomsöks. Ingen träff. Ledtråd nummer två är en kemisk formel - inte "formula", detta idiotiska uttryck som obildade och överbetalda reklamskrivare förstört svenska språket med - bestående av bokstäverna C, H, N och O plus en massa siffror. Efter en stunds huvudbry kommer man på att "Billy Rubin" och bokstäverna inte är något annat än en omskrivning för bilirubin, en av nedbrytningsprodukterna från hemoglobin - de järninnehållande och syrebindande proteinet i de röda blodkropparna. När de röda blodkropparna har tjänat ut bryts proteinet ned och järnet återvinns. Nedbrytningsprodukten bilirubin omsätts vidare i levern och transporteras via gallblåsan till tunntarmen. Förenklat kan man säga att nedbrytningsprodukterna från bilirubin är det som ger avföringen dess färg. (Mer om bilirubin här.) Poängen: Hannibal Lecter ville skoja lite med poliserna.
Boken är för övrigt både otäck och bra. Den har filmatiserats två gånger. Jag har bara sett den senaste versionen med Edward Norton i rollen som Will Graham. Den är helt okej.
Bilirubin för mig osökt in på dagens händelser så långt. Jag åkte till Kungstappen och lämnade 450 ml blod. Om ni vill göra samhällelig nytta och samtidigt förhindra att hemoglobinet hamnar i avloppet som bilirubin uppmanar jag er att bli blodgivare. Läs också såssebloggaren Joel Malmqvists tankar om blodgivare. Ja, visst är det så. Tråkmånsar är vi allihop. Jag är dock inte så desperat kontaktsökande som en av mina manliga medgivare. Han pratade oavbrutet med syrrorna som fäste nålar och delade ut dryck. Spruträdsla? Själv höll jag på att somna. Efteråt läste jag DN med den fina Ang Lee-intervjun.
Fakta om blodgivning i Stockholmsområdet här.
Åter till Hannibal Lecter. I filmen "När lammen tystnar" berättar den inspärrade psykiatern om en person att han åt dennes lever "med fava-bönor och en flaska Chianti". I boken är det Amarone som dricks till levern men detta vin ansågs av filmmakarna för obskyrt för den publik som komma skulle. Läs mer på den här sajten.
Fakta om amarone-tillverkningen som egentligen är ett slags koncentrering med hjälp av druvtorkning får man bland annat här. Om ni vill dricka amarone så erbjuder systembolaget de här sorterna. Lagrad parmesan och amarone är en superkombination tycker jag.
Frågan är bara vad jag ska äta till lunch så här dags.
* Jag vet inte hur man översätter "special agent".
Bilden: Anthony Hopkins som Hannibal Lecter till vänster. Edward Norton som Will Graham till höger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Systembolagets sökfunktion lämnar ganska mycket övrigt att önska... Den missar nämligen systemets bästa Amarone, Villa Monteleone. Ett makalöst bra vin, dessutom extremt prisvärt. Parmesan (gärna doppad i flytande honung) kan inte få en bättre kompis.
Skicka en kommentar