26 augusti 2006

Höstens första grillfest?

Jag har blivit gammal eller åtminstone ett år äldre än sist. Vill gärna lägga mig innan tolv nu. Av nämnda skäl tackade jag nej till ett glas av den gin och tonic som värdinnan J hällde upp ur en tillbringare som hon gick med mellan borden när klockan närmade sig midnatt. Hon och D och deras allt större tvillingar hade återigen öppnat hemmet i den södra förorten för den årliga grillfesten. Det var en sån där lätt generationsblurrande upplevelse där jag blev osäker på om den eller den var barn till någon, praktikant till eller kollega med någon. Bekantas bekanta har tydligen barn som snart lämnar boet. Jo, jag har blivit gammal. Festen kom jag till lätt försenad efter en timmes fredagssittning på J&B med hon som kallade sig ensamma mamman tidigare, hennes son, en matälskare med söner, en journalist - vi kan kalla henne underbyggda U - och T. Ett stort glas vitt och jordnötter som vanligt. Efter en stund kom F och slog sig ner. Eftersom han skulle på samma fest cyklade vi dit tillsammans.

Välkomstdrink var en sangria som smakade sommarfylla från förr, Paris 1988 närmare bestämt. Det var frukt, socker och survin. Bland gästerna fanns flera bekanta, bland andra hjärnskrynklarfamiljen med lille J. Pappan P hade köpt en halvtorr, inställsam, lätt hubbabubbig jänkarriesling, Avery Lane, som han bjöd mig att smaka. Tveksamt intressant och förmodligen bra till thai. Han är för övrigt inne på rätt bana, P. Tycks ha ett hjärta i Alsace någonstans. Mitt vin då? Jag hade bestämt mig för att sluta dricka sydafrikanskt men blev övertalad av expediten i Söderhallarnas systembolagsbutik att tänka om. Flaskan jag tog med mig därifrån var härligt halvstram på ett sätt som moderniserade men inte - inbillar jag mig - parkeriserade viner från vår världsdel kan vara. Ingen bomb men ändå påtagligt fruktmogen. Kryddig och fatig på rätt sätt. Ett vin att återvända till. På grillen lade jag ett par marockanska lammkorvar inköpta på Södercheesen. Värdfolket hade ställt upp ansenliga mängder sidobeställningar dvs potatisar, pastor, bulgur, couscous, sallader och cole slaws i köket. Gott, överdådigt och generöst. Årets sista rabarbersmulpaj serverades också. Med marsansås. Där var för övrigt flera andra gäster från den där studentfritidsgården som knyter ihop mig med J och D, bland annat golvchefen P och han C. Men var fanns Falun och Leksand?

Vid halvett-tiden satte jag mig på fincykeln och snirklade mig fram längs de bristfälligt skyltade cykelbanorna mot Skanstull. Ett lätt höstregn föll genom den varmfuktiga natten. Utanför Södermalmskyrkan höll jag på att bli påkörd bakifrån av en idiot till MC-förare som använde cykelbanan. -Du kan ju inte använda cykelbanan! skrek jag. Ingen reaktion annat än att han gasade botten mot rött upp förbi korsningen mot Folkungagatan. Förmodligen innebandyproffs.

Avery Lane Johannisberg Riesling 2004 (nr 98391), 88 kr


Jacobsdal Cabernet Sauvignon 2003 (nr 98727), 106 kr

4 kommentarer:

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Räckte vinet och korven?

Vinlusen sa...

Ja, merguez heter den visst, korven alltså.

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Åhå, du känner dig föranlåten att inför dina läsare påpeka att det inte var någon vanlig grillkorv du hade köpt?

Gudmundson sa...

Faluns representant låg hemma i förkylning, medan Leksands dito befann sig i Tanto för att se Pugh spela live med Jojje och Loffe som komp. Vilket var musikarkeologiskt intressant, men inte så tajt och svängigt som man hade hoppats.

På Tanto serveras öl i plastflaska med skruvkork.