En ond man

Jag gör allting fel just nu. Jag åker för mycket taxi. Jag köper cd för 25 kuài (ung. lika mycket i kronor). Jag säger till de som försöker dra mig från bargatan i Sanlitun in på en "Lady bar" att 算了 suàn le, dvs glömma det. Jag får höra av min lägenhetskompanjon - som fortfarande inte betalar hyran - att:
1. jag är ond eftersom jag lät en snittblomma dö
2. mitt kinesiska uttal är dåligt
3. de som jag trodde var kinesiska vänner egentligen tycker illa om mig men umgås för att de inte vill att jag ska förlora ansiktet
4. att jag ska åka hem till mitt f-ing hemland eftersom jag är oartig och inte förstår mig på Kina där det enligt henne är OK att inte betala skulder i tid. Det sistnämnda är något som jag kontrollerat med en god väns kinesiska hustru eftersom jag i mitt patetiska försök att vara ödmjuk vill förstå kulturskillnader och ta hänsyn till dem men, som ni säkert förstår, inte lyckas särskilt väl. Den kinesiska hustrun hävdar att det inte är okej att vara sen med skulder i Kina. Vem ska jag tro på?
5. att jag inte har några vänner på skolan för det har hennes nu hemresta singaporianska vän berättat. Utlänningar äter väl lunch, skämtar och småpratar med mig av ren barmhärtighet kan jag tänka.

Jag försöker ibland under hennes utbrott att korrigera de faktiska felaktigheterna men hon ger mig inte någon som helst möjlighet att säga ett ord. Det är naturligtvis rätt åt mig. Gammal, ful och elak som jag är.

Men det som är värst, och som lägenhetskompanjonen inte vet, är att jag i skrivande stund befinner mig på blattekafét "The Bookworm" där jag, huka er, dricker ett glas kalifornisk Merlot. Och tycker om det.

Beringer Stone Cellar Merlot 2001 - ett vin som inte finns på Beringers nätstation.

Bilden: en ond man.