En klok vän påpekade det idiotiska att inte uta den formidabla ankkrogen på Chunxiu Lu. Det var också dumt att inte berätta att man går från korsningen Gongti Beilu/Chunxiu Lu norrut mot Dongzhimen Waidajie. Efter en stund har man den på höger sida. Och så här ser den ut:
Så nu vet ni att den heter Jing Zun också. Glömde att ta den exakta gatuadressen.
PS. Delvis var det ett skämt att inte berätta om den, föranlett av en bloggpostning någon annanstans häromtiden som handlade om en matblogg vars hemlighet skulle bevaras. DS
4 kommentarer:
Men jag tycker din liknelse haltar en smula: om ägaren till din favvokrog inte velat ha många gäster är det ju faktiskt hans fulla rätt att starta en liten exklusiv klubb med medlemskap för de rätta personerna och personer som råkar hitta dit. och då tycker jag att man ska respektera det.
Inget ont i det men inte min tekopp.
Låt var och en bli salig på sin fason!
Jag tror driften att dela med sig gudskelov oftast är starkare än driften att samla på hög. Oavsett om det gäller pengar, kontakter eller kunskap. Delad glädje är dubbel glädje. The more, the merrier.
För mig är det uppenbart att ingen av er har förstått det blogginlägg som ni refererar till. Så det måste varit otydligt skrivet. (Eller så stör innehållet er så mycket att ni låtsas att ni inte förstår.)
Jag tycker inte att skämtet var träffande eftersom det sköt bredvid målet. Krogen vill med största sannolikhet bli rekommenderad, det vill inte bloggaren i fråga. Bådas önskan bör respekteras.
Det har inget med andra blogginlägg att göra.
Och nej, jag orkar inte komma med teorier om vad folk förstår, låtsas förstå, egentligen menar och har för dolda agendor. Jag tror helt enkelt (och kanske naivt) mina medmänniskor om gott tills motsatsen klart bevisats.
End of discussion.
Och Daniel: Jag menar det verkligen när jag skrev det förut: du skriver lika vackert och säreget som Murakami. Dina insikter om dig själv och det Kina du försöker förstå är unika. Och jag saknar dig varje, varje dag!
Skicka en kommentar