Det fanns en tid då man fortfarande kunde höra företrädesvis män, raljera över att det fanns fibrer i maten och grönsaker på tallriken. En tid då kött, sås och potatis var det bästa en man kunde få sig till livs. Gärna med en halv liter starköl och en liten snaps. En tid då det fanns en marknad för böcker som "Real men don't eat quiche", på svenska märkligt översatt till "Riktiga karlar äter inte sushi" eller något liknande. Idag är den tiden lyckligtvis långt borta, nästan lika glömd som en misshaglig händelse som manglats genom en diktaturstats propagandamaskineri.
Jag kommer dock att tänka på den tiden med anledning av middagen igår kväll. På tallrikarna fanns nämligen fett och kolhydrater. De proteiner som kunde anas var däremot inte av muskelslaget utan förmodligen delvis hydrolyserade eller i glutenform. Det fanns knappt några fibrer och definitivt inga grönsaker. Nu var det inte vilket fett som helst utan i form av ett par ljuvliga komjölksbaserade ostar, den ena en gruyèreliknande schweizisk ost som jag glömt namnet på, den andra en smörig brieliknande vid namn Brillat. Som vanligt hävde jag ur mig okunnigheter i stil med "den här osten smakar som brie skulle smaka om den var ätlig" och blev upplyst om att det faktiskt finns ätliga varianter av brie. Ska bli mig ett nöje att smaka vid tillfälle. (Alltför ofta tycker jag att den smakar gamla instängda råa champinjoner och ledsen blomkål). Och kolhydraterna var som in redan har räknat ut inte potatis utan bröd; två surdegslimpor, den ena baserad på rågsurdeg, den andra på vetesurdeg. Kommer inte ihåg vilket utmärkt bageri de var inköpta på.
Vi drack inte heller öl med snaps. I glasen serverades i tur och ordning en rosé från Tavel, därefter ett vitt från portugal. Med druvblandningen chardonnay, viosinho och arinto och delvis lagring på franska ekfat var det en spännande upplevelse, dock inte lika originell som förrförra fredagens. En pouilly-fumé med mycket svarta vinbärsblad och nässlig fläder i doften men med låg syra utan att för den skull vara platt följde på den och slutligen det minst imponerande vinet som var mitt bidrag. En gles, vit côtes du rhône med spritig smak och en doft av marsipan. Ni ser producenterna nedan. Om jag inte vore en sådan fredligt inställd person och så okunnig i hackandets hemligheter skulle jag gärna ge systembolagets webbplats en rejäl omgång. Varför då? Jo, för att de inte alltid skriver ut producenten vid produktinformationen. Jag rotade i mitt minne och googlade mig fram till två av flaskorna, rosén från Tavel och pouilly-fumén. På bilden kan ni exempelvis se hur sparsmakad, eller rättare sagt obefintlig, informationen är om den producenten av den sistnämnda. Att systemet däremot, till skillnad från bluffoenologen Vinlusen, upplyser den potentiella köparen med hekatomber av kunskap om vinets egenskaper bland annat hur det smakar och doftar, är däremot något man har all anledning att glädjas åt.
Nu ska jag korrigera och berätta att det inte var en middag utan ett anspråkslöst balkongmingel på en stor ö i Stockholms innerstad. Bland minglarna, som dock mest satt på balkongen och pratade, syntes Grönsaksbloggaren, K med hustru och griskindspatrik som också hade med sig sonen. Det var hur trevligt som helst. Och vi pratade om nästan allt som är intressant. Som vanligt. Det enda smolket i glädjepokalerna är den ymniga flygtrafiken i luften ovanför. Och vattenskotrarna på Riddarfjärden nedanför. Tänk! Om några år kommer man att kunna skriva om en period i början 2000-talet då det fanns människor som körde vattenskoter. Hur de var funtade, vad de åt till frukost och vad de läste innan de somnade. Jag längtar redan till den tiden!
För övrigt stannade jag längst av gästerna men blev inte utkastad för det. När jag hade cyklat hem till villan öster om Skurusundet där jag för tillfället inhyser mig blev jag så arg över bristen på information på systembolagets hemsida att jag inte kunde blogga utan somnade istället omgående. Det fick vänta till idag.
Tavel (Guigal) Rosé 2006 (nr 75783)
Quinta de Chocapalha Reserva White Wine 2007 (nr 95202)
Pouilly-Fumé (Fournier Père & Fils) (nr 2227)
Côtes du Rhône Blanc 2008 (nr 95221)
2 kommentarer:
jag vill verkligen betona att det INTE handlade om en middag, utan om ett enkelt vinmingel. Några av gästerna valde att ta med sig tilltugg i form av ost och bröd, men det var helt oregisserat. För övrigt tror jag att ost och bröd har en ganska hyfsad fördelning av makronäringsämnena fett, kolhydrater och (animaliskt) protein.
Det var inte en middag, det var bara hemskt trevligt!
Skicka en kommentar