21 april 2010

2010:28 Utanför ämnet: optimism

Det känns som jag måste inleda den här bloggposten med att säga att jag tycker att livet är bättre idag än för 30 år sedan. Att jag älskar internet, att det är fantastiskt att det är så svårt att handla dåligt vin i Sverige och att Windows 3.11 nu är så gott som bortglömt, eller åtminstone taget ur bruk. För skulle jag inte skriva det så skulle ni tro att jag, förutom den bittra och förgrämda 45-åring som ni redan känner mig som, också är bakåtsträvare och bolsjevik . Och det är jag inte. Nog av, nu ska jag förklara:

Till det jönsigaste jag läst i svensk morgonpress under senare år hör delar av artikeln om de nya optimisterna i DN Söndag med titeln "Det var sämre förr". Så jönsiga att jag i natt vaknade och var tvungen att hämta tidningen i kassen som jag tänkt slänga i husets pappersinsamling för att läsa igen och se att jag verkligen mindes rätt. Att jag inte hade drömt.

Artikeln består av intervjuer med prästen Annika Borg, läkaren Hans Rosling, journalisten Anders Bolling och "lobbyisterna" Theodor Paues och Fabian Wallen.
Intervjun med Annika Borg har jag ingen synpunkt på. Hans Rosling säger det som är intressant av de fem intervjuobjekten. Han tycks för övrigt värja sig mot vinklingen mot optimism och pessimism och framhåller i stället fakta, exempelvis att barnadödligheten har gått ner i Egypten, Bangladesh och Brasilien snabbare än den gjorde i Sverige.

Jönserierna börjar i intervjun med Anders Bolling: "Varför är det seriöst att vara pessimist? Och varför är det naivt att vara optimist? Den sortens frågor tycker jag är på samma nivå som "Varför är det förbjudet att vara kritisk till islam i Sverige?" det vill säga, man utgår från en premiss som vore den huggen i sten när den i själva verket är högst diskutabel.
Jag citerar Bolling vidare "– Mitt syfte med boken var att berätta hur det ser ut i världen. Att titta på konflikterna (som är färre), välfärden (har ökat) samt miljön (som blivit bättre)." Jag är intresserad av hur Bolling ser på utfiskningen av världshaven, den minskade biologiska mångfalden, de smältande isarna med mera. Eller på de långdragna och allvarliga konflikter som faktiskt pågår runt om i världen. Vissa för övrigt som ett resultat av en miljö i förändring, det kan ibland röra sig om minskad vattentillgång.

Upphovsmännen till en bok som heter "Flyt - förbättringar i Sverige sedan sjuttiotalet" författaren och kommunikationskonsulten Theodor Paues och konsulten inom nationalekonomi Fabian Wallen jönsar vidare och får ur sig saker som "- Vi lever i en tid med framgång. Vi har tur som får uppleva det." Problemet är att de verkar begränsa sig till det lilla fingerformade bihang i den nordvästliga delen av den jättelika kontinenten Eurasien som heter Sverige. De använder exempel på förbättringar under de senaste 30 åren som "Resorna! Då tältsemester i regniga Sverige. Idag Thailand" och "Pengarna! Medelsvensson tjänar idag 8500 kr mer i månaden"*. Detta utan att varken fördjupa eller problematisera dessa exempel. Det kunde ju vara intressant att jämföra de miljöbelastningar som det innebär att en massa svenskar sätter sig i chartrade plan på väg till Phuket med de som åstadkoms av regniga semestrar i hemlandet. Och siffran 8500 kr mer i månaden borde ju preciseras. Är beloppet omräknat till dagens penningvärde? Hur har utgifter påverkats under den här tiden? Tillgången till offentlig service? Dessa jämförelser görs inte. Och några följdfrågor ställs inte heller av journalisten Marika Hemmel till de frejdiga lobbyisterna. Åtminstone inga som har överlevt redigeringen. Artikeln är för övrigt antingen illa redigerad, dåligt skriven eller både och. (Kommer att tänka på övningsuppgifterna som jag fick ur mig när jag gick på Poppius' grundkurs för tio år sedan. De var sämre men inte mycket sämre.)

Jag är inte pessimist men jag efterlyser klarsyn och perspektiv.

Här kan ni läsa artiklarna. Se om ni håller med. Jag har ägnat alldeles för mycket tid åt det här, nu ska jag lägga mig. Hade också tänkt att skriva lite om kokain. Och idioterna som tar det. Men det orkar jag inte. Inte i kväll.

* Saknas i nätversionen.

1 kommentar:

Space babe sa...

Väldigt relevant kritik. Samma tankar uppstod i mitt huvud i det ögonblick jag läste det här om semester i Thailand och 8500 kr mer i månaden.

Det är intressant med artiklar där man saknar vissa följdfrågor. Man får gissa sig till varför de saknas.

I senaste Journalisten finns ett spännande reportage från ett område i Filippinerna där ett 30-tal journalister massakrerades vid ett och samma tillfälle när de var på väg nånstans. Men jag fattade aldrig vad som var resans mål och varför de gav sig ut på den.