2023:2 Nykter

​Vin var denna bloggs raison d’être. Ungefär samtidigt som jag skrev den förra posten hade jag nyss diagnosticerats med ett vanligt men inte desto mindre allvarligt medicinskt problem. Vars medicinering krävde att jag avstår från alkohol. Min läkare skrev att ett till två glas vin i veckan kunde jag dricka. Den 12/11 drack jag en centimeter vin i ett bredbottnat Ittalaglas. Att hålla på och hålla reda på hur mycket man kan dricka är inte min grej. Att sova bättre, att ha ett mindre wobbligt humör och att ha kontakt med känslor, såväl angenäma som jobbiga har blivit min grej. Jag vill vara närvarande. Hej då, alkohol!

2023:1 Burk

Jazzen är inte död, den luktar bara lite illa. Så lyder ett halvsekelgammalt skämt. Jag kommer att tänka på det i kväll när jag för första gången på mer än ett halvår får för mig att skriva något här. För bloggen är ju inte heller död. Vad den luktar är däremot oklart. Enligt en vän - vi kan kalla henne Spacebabe för det var så hon kallade sig i en galax långt bort för länge sedan - så har jag munlycka. Munlycka innebär att man ofta blir bjuden på mat och dryck, tror jag. Det hände senast igår. Jag var på milonga på söder dit jag gått alldeles ensam när jag blev bjuden att dela picknickfilt, vin och oliver med en för mig dittills okänd människa. 

Men dagens munlycka var värdinnans cider, hemodlade grönsaker och libanesiska kyckling. Vad vi drack till förutom cidern? Se bilderna: