Jag klev över tröskeln iförd "mördarkeps" enligt D. Hur en sådan ser ut tål att fundera på.
A hade lagat en gryta på högrev. Den var kryddad bland annat med nejlikor och kanel. Köttet var sådär härligt trådigt som det blir efter en tid i gryta. Det fanns morötter i också. Och förmodligen någon fin skinka. Sedan blev det fransk getost med en siciliansk vingelé som hette något i stil med Zabbjo. Smakade botrytis. Och till efterrätt hemlagad glass från modern glassmaskin med kompressor i och stekta kardemummakryddade äpplen. Mmmm! Förutom A, jag och D var även H med. D berättade om de fantastiska råvarorna i den senaste litteraturpristagarens hemland som D nyligen besökt. Och som en följd av råvarornas smakrikedom det sparsamma bruket av kryddor. Sju stycken hade han räknat till på Carrefour. Att jämföra med våra 23 eller 37 stycken på kryddhyllan i en vanlig svensk livsmedelsaffär. Ska bli intressant att se hur det stämmer överens med Kritans erfarenheter. Jag märker att jag glider i från ämnet. A har god smak även vad gäller viner. Här kommer hela listan:
Rocca delle Macìe Chianti Classico (nr 32208), 87 kr.
Brolio 2004 (nr 2705), 96 kr
Baigorri Reserva 2002 (nr 99612), 250 kr
Alla naturligtvis väldigt bra men Baigorri med den packade rödabärsfrukten outstanding. Ja, det blir alldeles pirrigt när jag tänker på denna moderna rioja. D satte fingret på vad som är så originellt med vinet. Den packade frukten följs i många viners fall av ett tannin- eller strävhetsbombardemang. Så inte "röda berget" som A berättade att det baskiska namnet betyder. Det är lika angenämt hela vägen genom munnen. Och med en trevlig längd. Ett vin att umgås med länge, länge.
Plötsligt var klockan tio i ett såg jag när jag hade tackat för mig. Var tog tiden egentligen vägen? Supertack till A!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar