Med risk för att bli så personlig att jag nästan blir privat. Jag var riktigt nöjd med mitt förra inlägg. Nästan helt fritt från svammel för en gångs skull. Det har jag baksmällan att tacka för. Av någon anledning lyckas jag ofta koncentrera mig bättre på ämnet när levern samtidigt känns som ett ånglok i motlut. Nja, det där om levern var inte riktigt sant. Men koncentrationsförmågan är på topp en sådan här dag. Ni slapp läsa om att jag och världsmästaren efter PetSounds Bar gick vidare till Snottys där Mattias i The Horror, The Horror vände vax och både sköna Hyena och stilige Jan arbetade. Jag utelämnade också att jag drack en chardonnay-grappa och en GT där och att vi när stängningen var ett faktum fortsatte till Kvarnen - en ungdomsgård som jag har varit på för sista gången i mitt liv nu. Eller åtminstone för i år. Som ni ser börjar jag bli återställd. En annan effekt av baksmällan är gråtmildheten. När jag såg "Walk the line" i våras rann ögonen konstant. Det skrev jag inte på bloggen då men jag var väldigt överhängd, något som orsakats av det här. Nu har jag läst kloka Lisa om Findus jultallrik och se, tårkanalerna öppnas på nytt. Jag kommer att tänka på alla de som tvingas fira julen ensamma. Gör jag något för dem? Nej, under julhelgen kommer jag att vara hos den del av familjen som bor i hitre Asien så det går inte. Min studentnation i Uppsala ordnade något som hette annorlunda jul och var tänkt att göra julen drägligare för ensamma. Julmat tiggdes ihop från olika leverantörer och så var alla välkomna att komma dit för en stunds julgemenskap i festsalen. Det var uppskattat inte bara av de som kom dit. Även några av oss studenter som börjat känna sig instängda i familjejulgemenskapen tog tillfället i akt och arbetade några timmar där. Har inte sett om arrangemanget fortfarande sker. Som monoman mono-man kan jag emellanåt tycka att min livssituation är lite enformig. Den första jul jag stod inför situationen att behöva fira ensam blev jag emellertid bjuden till inte mindre än tre av mina bästa vänner med familjer. Jag valde julafton hos de som hade bjudit först och där drack vi bland annat sauternes på nattkröken. (När jag pratade med P - mamman i den familjen - häromdagen fick jag veta att femårige sonen E numera räknar mig som familjemedlem.) Juldagen samma år var jag hos en annan familj där vi spelade Rappakalja till halv tolv på kvällen. Det var för övrigt där jag åt fisksoppa i torsdags vilket ju är av oumbärlig kunskap för min läsekrets. I fjol firade jag i Belgien där vi alltid dricker isländsk renlavssnaps och nästa år sitter jag väl över en kopp Oolong i norra huvudstaden. Hur avslutar jag det här då? Jo genom att tipsa om ett bra fruktigt och alldeles fantastiskt generöst julklappsvin som heter Baigorri och finns i beställningssortimentet.Baigorri Reserva 2002 (nr 99612), 250 kr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar