En annan vän började plötsligt skicka reklam för hemelektronik från sin hotmailadress. Eftersom hon är vid sina sinnens fulla bruk, ja hon arbetar till och med i en miljö där man behandlar andra människor vars sinnen just inte är i fullt bruk, så blev jag förvånad. Det kunde knappast vara hon som mejlade dessa meddelanden. Jag skrev till henne och berättade om eposten som jag hade fått. Strax kom ett mejl där hon berättade att någon hade kapat hennes hotmailkonto, kanske också kontot till ansiktsboken. Jag vet inte om hon hade ett förutsägbart lösenord eller om det var någon som sniffade till sig det på annat sätt. Hoppas att det inte fick konsekvenser för kontokortsanvändning eller liknande.
Att lösenord och koder i orätta händer kan innebära stora problem för de som drabbas är allmänt känt. Men hur ska man förhålla sig till en kod som man nästan bokstavligen kan läsa utan att förstå merparten av den? Alltid lika läsvärde Steven Pinker skriver i New York Times om personlig genomik. Läs här.
* Jag har läst att personliga lösenord ofta är skrämmande förutsägbara för den som känner till lite om lösenordsmakaren ifråga. Vet inte om det är sant men det visade sig stämma i det här fallet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar