Tjugohundranio nummer två, i gammal god anda stretar, nej spretar, jag på

Klockan är över halv ett. Min kombo är någonstans väster om Uralbergen. Vi har inte haft så mycket kontakt. En annan svensk bor i hans rum i natt. Vi har inte heller haft så mycket kontakt mer än att han ringde mig och berätttade att han var på väg hit ikväll. Det berättade kombons sekreterare redan igår. Jag lovade att lägga fram nya lakan till honom. Det hade ayin redan gjort, hon hade till och med bäddat med dem. En ayi är, nästan alltid, en kvinna som utför hushållsnära tjänster. Det kan vara allt från städning till barnpassning. Vår ayi som kommer från Xi'an brukar prata med mig om vi råkar vara hemma samtidigt. Jag får tillfälle att öva min kinesiska och så får jag råd om hur jag ska göra för att träffa någon.

Ikväll var jag nere hos grannen och assisterade honom vid nedladdningen av Pleco. Jag berättade historien om tjejen som jag delade lägenhet med under sommaren 2007. Var lugna, jag har kommit vidare! Vi halkade in på ämnet. Vad ni, mina kära läsare, inte vet är att hon i höstas tvingades flytta hem till Shijiazhuang - för övrigt hemstad för mjölkskandalen - där hon är uppvuxen eftersom föräldrarna tyckte att hon slösade för mycket. Jag skojar inte nu; jag tycker uppriktigt synd om henne.

Hursom, grannmannen far till Sverige i övermorgon men kommer tillbaka minst tre gånger under våren eftersom frun och döttrarna blir kvar. Flygbiljetterna har för övrigt blivit dyra.

Idag fick jag ytterligare en kompis på ansiktsboken. Det är alltid roligt. Däremot driver några av kompisklubbens funktioner mig till milt vansinne. Kan inte sajten lägga in en funktion så att People You May Know försvinner efter ett par rundor på ens sida? Det är ju väldigt tjatigt att se samma gamla ansikten på personer som jag känt till men för den skull inte känt i över tjugo år. Kan man inte slippa det? Hur svårt kan det vara?

Äh, nu börjar det här inlägget gå på tomgång. Det är nästan deprimerande. På samma sätt som lättmargarin kan vara det. Få produkter i kyldisken får mig så ur lag som ett paket Lätta. Skulle vara Risifrutti då. Och Ädelvisp kanske. Om den sistnämnda styggelsen fortfarande finns. Vi tar och bryter här och låter frågan gå vidare till buren.