2009:48 Är basen sangiovese?

I höst är det trettio år sedan jag hörde the Police första gången. Sångaren hade pilotoverall på sig, punkig kalufs och spelade bas. Det var ovanligt att basister var sångare. Musiken var ömsom new wave-aktigt snabb, ömsom tillbakalutat reggaegungig. Det var faktiskt inte en ovanlig musikkombination de där åren då punk, ska och reggae samsades i skivhyllorna hos oss som inte ville lyssna på det bredaste. Det som slog mig med tevekonserten var att musikerna var betydligt mer drivna än många av de andra som spelade i liknande genrer. Police kanske surfade på den gör-det-själv-och-man-behöver-inte-kunna-spela-för-att-göra-egen-musik-våg som sköljde in och förändrade musiklandskapet med tsunamiliknande kraft under andra halvan av sjuttiotalet, men de hade ett i sammanhanget unikt handlag med brädan, de kunde spela. (Beklagar bildspråket.)
När jag ett år senare började i gymnasiet började jag umgås med en basist, H, som hade Sting som sin populärmusikaliska förebild. Frisyr, klädsel, spelstil - i (nästan) allt försökte han likna trions frontfigur. H reste till USA som utbytesstudent efter första året och när han kom tillbaka ett år senare hade inte längre någon kontakt. I min klass från ettan i gymnasiet fanns sammanlagt två skickliga basister som båda skulle komma att ägna sina liv åt musiken. Den omnämnde, H, blev kompositör, den andre, L - som jag senare umgicks desto mer med - disputerade för några år sedan på en tonsättare vars namn jag i skrivande stund inte kan erinra mig. Med H har jag knappt druckit något. Med L har det blivit några flaskor rödtjut, bland annat en (dessvärre) oförglömlig flaska Olympos på Rundelsgränd 6B:II oktober 1984.
Åter till the Police som jag följde tills de splittrades, kan det ha varit 1983? Såg dem live en gång på Stadion 1981, den första arenakonserten i mitt liv; amerikanska kvartetten The Go-Go's var förband.
1985 års The Dream of the Blue Turtles av frontmannen fick mig nästan förevigt avogt inställd både till sopransax och till den halvjazziga hybridform som Sting har ägnat en stor del av den efterföljande karriären åt, som för övrigt inte heller är avslutad. Men det är förlåtligt eftersom han faktiskt också har skrivit närmast klassiska sånger. Om han kan jäsa något som får kallas Chianti Classico återstår att se. DN rapporterar nämligen idag att Gordon Sumner ska framställa ett Toscana-vin. Madonna lanserade ett vin för tre år sedan, så Sting är inte ensam bland artister om att vilja förknippas med drycken.