25 januari 2010

2010:3 Le Weekend

Kalla mig gärna enkelspårig men jag tjatar om Deville. Det gör jag för att restaurangen har så trevlig personal och för att de alltid har erbjudit sig att öppna flaskor som inte står som glasvin i deras menyer och låta gäster köpa just dessa viner i glasform. Dessutom har de bra glas att njuta vinerna i. Stället är varmt och mysigt kan tilläggas.

Jag och M gick dit i fredags, vi hade spelat ett par pingismatcher på hans kontor innan. Där hade vi druckit lite Les Fumées Blanche och delat den minsta varianten av Cordo Negro mellan seten. Hunger och törst efter något bättre gjorde sig påmind. Han var sugen på Château d'Arlays Côtes du Jura Blanc, jag var sugen på supervin i största allmänhet. Vi satte oss i baren på den lilla krogen och jag blev erbjuden att smaka ett vin som inte liknat något jag erfarit tidigare: Les Calcinaires - ett lantvin producerat av Domaine Gauby. Det var lite oljigt, hade ingen syra att tala om och doftade grapefrukt. Inte dåligt men, eftersom jag var i mitt mest konservativa tillstånd avböjde jag denna produkt från Côtes Catalanes. Vad jag i stället valde till den lantpaté som fick utgöra huvudrätt - vi hade fått en gräddig soppa som amuse bouche - blev i stället en riesling från Mosel, signerad Fritz Haag. Jag vill minnas att den faktiskt hade något gräddigt i doften - jag har inte varit med om det tidigare - men att den i gommen uppvisade hög syra, bra längd och friskhet och allt det där som professionella vinskribenter beskriver så mycket bättre. Petroleumet lyste med sin frånvaro. Däremot är Château d'Arlays Côtes du Jura Blanc bättre till patén. Märkligt vin. Oxiderat utan att kantra. Mmm.

M valde sedan en sorbet-tallrik medan jag gick på tre ostar varav två utgjordes av Beaufort och Roquefort. Han drack en banyuls som doftade smörkola, jag ett glas av en port som var - jag har inga andra ord - sträng. Möjligen konsekvent då. Den knockade mig fullständigt och får mig i minnet att genast vilja dricka den igen. De här starkvarorna hette Banyuls Mas Blanc respektive 2002 Vintage Port, Quinta do Vale Meao, Douro.

I lördags slumpade det sig så att jag drack en riesling från Kuentz-Bas på Pet Sounds Bar innan jag och J gick hem till A där olika bubblande drycker konsumerades.

I övrigt inget att rapportera.

Inga kommentarer: