8 januari 2011

2011:2 Vitt vin

Det var paus i bandymatchen mellan Sirius och Boltic. En match som delats upp i tre perioder på grund av det virvlande snövädret. Isen behövde helt enkelt plogas. Jag stötte ihop med grannpojken - han får det namnet eftersom vi bodde i samma hus när vi var små - och vi gick in i Bandyalliansens tält för att värma oss. "Det finns många bra Madiran i det tillfälliga sortimentet nu" sa grannpojken. "Är de inte för hårda fortfarande?" undrade jag. Grannpojken hävdade att han "tränade" på tannat nu och räknade upp producenter från den där regionen i sydvästra Framkrike. "Jag har bunkrat upp på goda röda nu".
"Dricker du aldrig vitt?".
"Nej, jag dricker till 90% rött".
Matchen vanns för övrigt av Sirius med 6-2.

Stora delar av den vindrickande mänskligheten dissar fortfarande viner där skalen - oftast inte - har fått vara med när druvmusten jäser. Jag tror att okunskap spelar en större roll än smak som skäl för denna omständighet. Det vill säga att så många i övrigt omdömesgilla ogillar de vita vinerna.
Lite förenklat: det är dyrare att tillverka vita viner, därför får man oftast mer för pengarna när man köper ett rödvin för samma pris som ett vitt. Om man inte känner till det är risken att man släpar hem vassa, gälla, magsyreliknande druvjäsningar överhängande.

Så mitt råd till er som köper rödviner i 80-kronorsklassen är att lägga på 30, 40 kronor och fråga den kunniga personalen på Systembolaget vad de rekommenderar när ni ska välja ett vitt av motsvarande kvalitet.

Min senaste favorit bland de prisvärda, vita är ett vin från Anjou med gröna äpplen, frisk jästighet och lite bivax i doften. Bra syra, hygglig längd - en idealisk aperitif. Dessbättre i det ordinarie sortimentet:

Domaine FL Le Chenin 2009 (nr 2197), 119 kr

Inga kommentarer: