2011:19 Det är ni värda

För omväxlings skull, ett vintips. Det här vinet går nästan åt det ljusrödbruna i kanterna, det finns svaga toner av torkade frukter, dvs fikon och dadlar i den kryddiga och inte överdrivet fruktiga doften och det har en bra, vänlig strävhet. Balansen mellan syra och sötma är också fin.

När jag drack det hemma hos M igår, medan den burgundiska grytan puttrade i gjutgjärnsgrytan på induktionshällen, så mindes jag varför jag började intressera mig för vin i det där rummet hos Fontodi i Chianti juli 2001. Ett intresse som jag på senare tid har börjat ifrågasätta. Men som det nu kändes helt självklart att fortsätta med efter en mun av vinet ifråga.
  
Riserva Ducale (nr 2235), 120 kr 

2011:18 Jag har förhinder

"LINN OCH PENFOLDS.
VÄLKOMMEN PÅ EN LJUD- OCH VINPROVNING I VÄRLDSKLASS.

ONSDAGEN DEN 30 OCH TORSDAGEN DEN 31 MARS FÅR VI
CELEBERT BESÖK I BUTIKEN. NICLAS TUOMELA, SOMMELIER
HOS TREASURY WINE ESTATES, VISAR HUR MAN KOMBINERAR
OLIKA VINER MED OLIKA SORTERS MUSIK.

UPPLEVELSEN KOMMER ATT SPETSAS MED NÅGRA VÅRNYHETER FRÅN LINN.
FÖRSTA FLASKAN ÖPPNAS KLOCKAN 19 .
TAR DU MED EN VÄN SOM ÄNNU INTE ÄR KUND HOS OSS, BJUDER VI PÅ PROVNINGEN.
ANNARS TAR VI UT ETT PRIS PÅ 150 KR. BILJETT FINNS ATT
KÖPA I BUTIKEN FRÅN OCH MED NU.

P.S. EFTERSOM VI VET ATT MÅNGA TÖRSTAT EFTER EN SÅDAN
HÄR KVÄLL, VILL VI ATT DU SENAST DEN 25 MARS MEDDELAR
ATT DU/NI KOMMER PÅ BUTIKEN@HIGHFIDELITY.SE"

2011:17 Kött är hö och blomstren dö och tiden allt fördriver

Lite orediga reflektioner i största allmänhet. Det är mycket kött nu. I torsdags hade Kristofer Franzén släppfest för sin fina korvbok i Menigos lokaler i Årstas partihallsområde. Förutom weisswurst och salsiccia serverades också en landjäger som jag hade varit med om att stoppa. Kändes kul att få stoppa den i munnen! Dessutom bjöds korvlagande, trevligt sällskap och några glas vin. "Beajoulais är bra om man är beredd på den" hörde jag mig själv säga efter att ha greppat ett glas med något rött i tron att det var samma pinot noir som hade serverats tidigare under kvällen men i stället konfronterades med skumbananer och ljusröda bär i en ohelig allians.
Ett bra vin tillsammans med de fyllda fjälstren var annars Jules Mullers riesling som också bjöds.

Kött, ja. Jag lunchade med M på Grill i tisdags. Lammchilli. Gott, bra tillbehör, priset skvallrade förhoppningsvis om redig bokföring och inredningen - det var första gången jag var där - fick mig att tänka på Disneyland och Kina. Logistiken var däremot urusel. Det går inte att ha en brick-kö med självuppslevning i ett så smalt utrymme. Hoppas på bättring.

Efter White Guide häromveckan släntrade jag och några Allt Om Vin-människor in på AG som ÄR ett kött-tempel. Vi började med tapas i baren och sedan fortsatte jag och J med gulasch respektive hamburgare. Det var en sån där kväll då det kritiska tänkandet och, som en konsekvens därav, omdömet om den egna plånboken inte var det bästa. Därför har jag svårt att avge ett nyanserat omdöme om restaurangen. Smaksinnena var i alla fall med hela vägen och jag var framförallt imponerad av några oskalade potatisar i köttgrytan. Att djurmusklerna skulle vara bra hade jag räknat med, men potatisen! Jag blir aldrig för gammal för överaskningar.

I måndags hade vi vincirkel igen. Vi drack, efter att jag pratat Oechsle i en timme, fyra torra tyska rieslingar:
Keller Riesling Trocken (nr 94590) 157 kr
Geheimrat J Riesling Spätlese Trocken (nr 92071) 229 kr
Forstmeister Geltz Zilliken Saarburger Rausch Groses Gewächs (nr
94933), 295 kr
Schäfer-Fröhlich Felseneck Riesling Trocken (nr 90209) 235 kr
Den förstnämnda var väl prisvärd. Den sistnämnda fantastisk. Alla var bra.
 
Slutligen, jag har sent omsider upptäckt "Från tryne till knorr". Vilken energi! Lajkar, som vi ängsliga 46-åringar säger.

Det har varit extremt mycket kött under lång tid. Nu kommer nog grönsakerna. För egen del blir det mest sådana, fisk och ojästa drycker till slutet av månaden.

2011:16 Det jag inte vill skriva vill ingen läsa

Så kan jag sammanfatta det. Genom att stjäla en formulering som jag läste i en exilkolumnists spalt för några månader sedan. Varför skulle mina erfarenheter vara intressanta? Jag kan inte svara på den frågan. Och då kan jag inte heller motivera något skrivande. På sätt och vis är det synd. Eftersom jag så gärna skulle vilja skriva om hur de långsamma bubblorna i en vackert bronsfärgad Krug från 1990 smeker gommen på ett sätt som jag aldrig känt från något mousserande tidigare. Eller, i en bordeaux av  årgång 2000, försöka närma mig föreningen av rostat bröd, kaffe och mogen frukt, katrinplommon och strängheten hos cabernet franc, om det nu är den druvan som dominerar här - jag vet inte, som får mig att förstå att det är fransmän som så länge vetat var skåpet ska stå. Men det vill sig liksom inte. Och då får det anstå.