Idag ringde jag ägaren till lägenheten. Jag ville veta om det var OK att ha en tredje person boende här. Det var naturligtvis en omskrivning för att jag ville sparka ut personen som jag delar lägenheten med och hitta en ny som kan dela hyran. Om en utlänning skulle flytta in behöver han eller hon först registrera sig på kontoret i området. Under registreringen ringer kontorspersonalen till ägaren och kontrollerar att detta är OK. Sedan går man till polisstationen för att registrera sig.
Ägaren sade under mitt samtal med honom att det var OK förutsatt att hon som jag delar lägenhet med tycker det. (Varför hon nu skulle ha med saken att göra.) Det senare ville han ha bekräftat av henne, det vill säga hon måste ringa upp och säga det. Eftersom hon vägrar prata med mig såväl öga mot öga som i telefon eller svara på textmeddelanden så kommer jag knappast att få henne att göra det. Allt är så Kafka-aktigt just nu. Mitt och ägarens namn är de enda på kontrakten men han tycks anse henne som hyresgäst. Dessutom fick jag intrycket att han trodde att hon är min flickvän. Min kinesiska är inte tillräckligt bra för att jag ska vara säker. Vad sade hon egentligen till honom den där lördageftermiddagen för snart sex veckor sedan? Det slår mig nu också att hon i lördags morse under det senaste utbrottet skrek "my apartment!"
Nyss, kvart i tolv på kvällen pep det i telefonen:
"i send message to my parents,they are still travel now, they said they will give the money to me before this weekend,so dont worry,i will give it to you just a little late,(dont send message to me ,i still dont want see any thing from you thanks)"
Vilket ger en ny innebörd åt ordet "a little late" eftersom det handlar om två veckor. Ni ska också veta att hon under den här tiden som hon legat inne med hyran har shoppat kläder som för en infödd är rejält dyra och att hon dessutom gått på restauranger som inte heller är billiga. Bortskämda unge.
Jag skrev följande till henne på en lapp för att sätta upp på hennes dörr:
不按时伏房租不可以。伏房租还是搬家。你选择.
Ungefär: "Att inte betala hyran punktligt är inte OK. Betala hyran eller flytta. Du väljer." Min lärare hade kontrollerat att meddelandet var riktigt formulerat. Lappen hamnade aldrig på hennes dörr utan i papperskorgen. Jag vill knappast hamna i en konflikt med en hyresvärd i det här landet så av mina planer att sparka ut henne i morgon blev alltså intet.
På torsdag ska jag på vinprovning och på fredag har jag blivit hembjuden att äta fyllda degknyten med ett par infödda så allt är inte mörker.
31 juli 2007
28 juli 2007
Föga uppmuntrande läsning
Min före detta studiekamrat, J, brukade kunna läsa mina poster från sin jobbdator här. Företaget hade en annan sorts anslutning som gjorde att blockerade sidor var åtkomliga. Så inte längre, lät han meddela igår. Och idag läste jag det här.
En ond man
Jag gör allting fel just nu. Jag åker för mycket taxi. Jag köper cd för 25 kuài (ung. lika mycket i kronor). Jag säger till de som försöker dra mig från bargatan i Sanlitun in på en "Lady bar" att 算了 suàn le, dvs glömma det. Jag får höra av min lägenhetskompanjon - som fortfarande inte betalar hyran - att:1. jag är ond eftersom jag lät en snittblomma dö
2. mitt kinesiska uttal är dåligt
3. de som jag trodde var kinesiska vänner egentligen tycker illa om mig men umgås för att de inte vill att jag ska förlora ansiktet
4. att jag ska åka hem till mitt f-ing hemland eftersom jag är oartig och inte förstår mig på Kina där det enligt henne är OK att inte betala skulder i tid. Det sistnämnda är något som jag kontrollerat med en god väns kinesiska hustru eftersom jag i mitt patetiska försök att vara ödmjuk vill förstå kulturskillnader och ta hänsyn till dem men, som ni säkert förstår, inte lyckas särskilt väl. Den kinesiska hustrun hävdar att det inte är okej att vara sen med skulder i Kina. Vem ska jag tro på?
5. att jag inte har några vänner på skolan för det har hennes nu hemresta singaporianska vän berättat. Utlänningar äter väl lunch, skämtar och småpratar med mig av ren barmhärtighet kan jag tänka.
Jag försöker ibland under hennes utbrott att korrigera de faktiska felaktigheterna men hon ger mig inte någon som helst möjlighet att säga ett ord. Det är naturligtvis rätt åt mig. Gammal, ful och elak som jag är.
Men det som är värst, och som lägenhetskompanjonen inte vet, är att jag i skrivande stund befinner mig på blattekafét "The Bookworm" där jag, huka er, dricker ett glas kalifornisk Merlot. Och tycker om det.
Beringer Stone Cellar Merlot 2001 - ett vin som inte finns på Beringers nätstation.
Bilden: en ond man.
Lång fredag
I nordvästra utkanten av Peking ligger Sommarpalatset. Jag var där i fjol men då pågick renoveringsarbeten så delar av området var avstängt. Dessutom drabbades vi av ett skyfall som tvingade oss under tak tidigare än vi räknat med. Eftersom J nu är här passade jag på att ta ledigt från skolan en dag och åka ut dit med honom. På buss 801 som vi tog började en kines prata med mig vilket gav mig tillfälle både att öva språket och inför J visa att jag hade lärt mig något. Jag fick telefonnumret och lovade att ringa någon gång. Nåväl, sommarpalatset ligger bildskönt vid stranden av Kunmingsjön och har flera intressanta byggnader och konstföremål, bland annat den beryktade marmorbåten. Av någon anledning valde vi emellertid först att gå västerut och hamnade i ett fridfullt parkområde. Gräsmattor, pilträd och inte många människor förutom några som badade i sjön. Tystnaden där kommer jag att återvända till.Vi tog buss 801 快 vilket betyder snabb på vägen tillbaka. Det tog trots beteckningen en och en halv timme att komma hem. Vi hade turen att få sittplatser. Vilket i och för sig inte hindrade någon från att - för en med utrymme bortskämd svensk - stå med magen i ansiktet på en. Eller en annan från att ogenerat vila andra kroppsdelar mot ens axel tills man upptäcker det och väljer en mer obekväm sittställning.

J ville äta Pekinganka. På Da Dong var det fullt men vi köade under 40 minuter. Medan vi väntade drack vi gratis kaliforniskt dunkvin. Det vita kallade sig chablis, se bilden. Det smakade naturligtvis inte i närheten av de kristallrena, mineraliga varianterna av vinet från distriktet i Frankrike som har rätt att använda namnet. Men det var gratis. Den hittills största kackerlacka, 蟑螂 zhāngláng, jag sett här i landet spidade över marmorgolvet i korridoren till alla väntande gästers förskräckelse tills den mötte sitt öde under klacken på en av de snyggt, i svart qípáo, klädda servitriserna. (Om ni inte vet vad en qípáo är ska ni se "In the mood for love" (2000) av Wong Kar-Wai. Föremålet för huvudpersonens låga spelas av Maggie Cheung. Hon hinner bära flera olika qípáo-klänningar innan filmen är slut.)
Vi fick vårt bord, valde en bättre chardonnay och en av pekingankvarianterna. I ärlighetens namn vet jag inte vilken skillnad det var mellan de två typerna. En kostade 158 RMB, den andra 178 RMB, vi valde den senare. Den kom in med pannkakor, grönsaker, vitlök och andra kondimenter. Wokade bambuskott(?) med god kryddning - glöm burkvarianterna - toppade måltiden. Pekinganka är lite överskattat tycker jag. Men det var OK. Sedan åkte vi till Sanlitun där jag rökte cigarr. Vi åsåg en poptrio på ett ställe där det bara fanns asiater. När de pausade blev det stångdans. Jag tyckte att trion var bra, Johan tyckte att de var bú tài hǎo dvs inte alltför bra. Besökte sedan ställe där jag Y och P drack vin och rökte vattenpipa till halv fem på morgonen för en månad sedan. Baren har en skylt på toaletten med texten "No shiting" sic. Sedan gick vi vidare till Bar Blu. Jag pratade med någon som jobbade med inredning och Ferrari? Jag förstod inte riktigt. Trots att hennes engelska var så flytande. Hon hade en pojkvän från Australien, därav den goda engelskan. Jag var trött, tog taxi hem. Johan stannade längre.
26 juli 2007
Energiåtgång
"Tog du en bild av mig?!"
"Ja, jag tar alltid bilder."
"Får jag se den?"
Jag räckte honom kameran. Han fick se min obärmhartiga fångst av hans flabbansikte.
"Det är inte speciellt trevligt att ta bilder så där utan att fråga först. Det hade varit okej om du hade tagit en gruppbild på oss tre med armarna om varandras axlar."
"Okej, jag raderar den." Och gjorde det. Jag frågade honom om det hade med religion att göra. Nej, det hade det inte. Samtalet liksom dog ut. Trots det följde jag och RR med dem hem till deras lägenhet. Vodka togs fram. Öl, apelsinjuice. Jag somnade i fåtöljen. Blev väckt efter några minuter. Ut till en utom/inomhusbar i närheten av arbetarstadion. Eftersom jag var så trött tog jag mig snart hem. När jag snackade med RR igår visade det sig att han gjort sammalunda kort efter mig. Han tyckte för övrigt också att mellanösternbon hade förstört kvällen.
Nu väntar jag på att J ska komma hem från långa muren så att vi kan gå ut och äta.
Bilden: J i danstagen på ett bröllop för två år sedan.
*Bra skådespeleri, bra historia. Uselt genomförd.
21 juli 2007
Kommentarer
Hej på er! Så här ligger det till: jag kan inte läsa bloggarna med det i bloggsammanhang mest vanligt förekommande domännamnet. Däremot får jag era kommentarer som mejl, vilket är bra. Jag kan däremot inte kommentera kommentarerna.
20 juli 2007
Bloggen blir därefter
Alla säger: "Du får inte låta dig påverkas av det. Hon är ju barnslig och omogen." Vad ska jag säga? Jag har lagt ut tre månaders hyra och en månads deposition, sammanlagt 20 000 yuan RMB. Jag ringer. Hon svarar inte. Jag skickar ett mess och ber henne ringa. Hon svarar med följande mess:"all i dont like you is because you always want to talk to me,you is you ,me is me,i think these is nothing to talk,if we talk ,probably we will chao jia* again! give me a peaceful place,let me study well,dont talk to me any more"Jag vill veta om:
1) hon tänker bo kvar och i så fall
2) betala augustihyran i rimlig tid och om
3) hon tycker att det är OK att J som kommer från Sverige bor här under några nätter nästa vecka. (Det sistnämnda är egentligen inte hennes sak att avgöra.)
Idag när jag kom hem från skolan hade hon lagt en lapp på bordet, se bilden. En förklaring kan vara på sin plats. I Kina betalar man separat för vatten och el. Häromdagen satte jag in pengar på elkortet. Det kunde jag göra på banken. Sedan hjälpte vänliga servicepersoner mig att föra in kortet i en springa och sedan dra ner ett reglage så att elektriciteten kunde komma igång. Idag var varmvattnet slut. Ett nytt kort att ladda således. Problemet var bara att vattenkortet inte kan laddas på banken visade det sig. Och portvaktskontoret stänger klockan fyra. Men även om portvaktskontoret är öppet så kvarstår problemet. Man måste nämligen ha kinesiskt bankkort för att ladda vattenkortet. Och det har inte jag. Får väl antingen be hon som jag delar lägenhet med - tjena - eller den vänliga miss Xiè göra det. Om det krisar och jag behöver duscha kan jag säkert gå hem till W. Hon lät ju mig tvätta där förra gången vi var utan vatten.
*Chao jia betyder gräla.
Veckans låt är "Rent" med Pet Shop Boys. Ersätt vissa ord med deras motsatser och stoppa in några don't och doesn't i texten och ni har en bild av min situation.
19 juli 2007
18 juli 2007
Vad händer med bloggen?
Pluggandet tar all tid. Orkar knappt med något annat. Emellanåt surfar jag lite grand och hittar intressanta saker. Vad sägs exempelvis om den här platsen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
