Häromkvällen eller rättare sagt för elva dagar sedan öppnade jag en flaska El Coto. Vi drack naturligtvis inte upp allt. Mer än halva flaskinnehållet var kvar när jag satte in den i kylen. Ikväll lagade jag en någonting med fänkål och borlottibönor. Så hällde jag upp ett glas av det röda. Smakade som jag mindes det.
Vin klarar sig som bekant inte alltid i kylskåpet. En malbec som jag drack i fjol blev vått ylle efter två dygn men El Coto håller i minst elva dar.
WeGo betyder west of Götgatan. Ett fik som ska öppna här i huset försöker lansera denna geografiska avgränsning. Det kommer inte att lyckas. Lika lite som TriBeLi.
PS. Candi Staton har spelat in en ny skiva: "His Hands". Ljudprov här. Om ni inte har något med Candi Staton måste ni åtminstone köpa samlingen "Candi Staton" som kom för två år sedan. Länk här. Om det är bra? Är zinfandel en överskattad druva? DS.
El Coto Crianza (nr 12670), 72 kr
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Vinlus,
Vilken ypperligt god smak du har! Candi Staton är bäst.
Long time no see! Ja visst är hon!
Skicka en kommentar