1 februari 2007

January - a bad moon riesling

Det visade sig att min kinesiska distanskurs var ovanligt enkel. "Hej, hur mår du? Vad heter du i efternamn? Vad heter du i förnamn? Är du svensk? Är du lärare?" Och så de svåra konsonanterna. Och tonerna. Sådana var övningarna. Och jag har ju tränat för mig själv under hösten. Med hjälp av en bok och en cd. Det gick med andra ord relativt lätt. Krutet får jag lägga på filosofin. Vilket betyder att jag också kan hålla på med det här om jag känner för det. Och det gör jag ju. Ikväll var J från Göteborg här. Vi gick till Roxy - en krog vid Nytorget. Förra och första gången jag var där uppvisade personalen ett så sengångaraktigt beteende att vi lämnade stället innan de kom till vårt bord. I kväll behövde vi bara vänta 25 minuter på att få beställa och det berodde nog på att de väntade sig en tredje person till vårt bord, E som anlände senare.
Menyn är inte originell. Den kycklingleverterrin med anklårsconfit som jag äter är balanserad och välgjord. 2007 års frukt - granatäpplet - finns naturligtvis med. Och små körvelblad. En linsvinägrett - skälet att jag valde rätten ifråga - som inte skämmer helheten ligger under terrinskivan. Ett minus är grönsaken som inte är helt pristin, se bilden. Trots D-uppsats i botanik vet jag inte vad den heter. Hjälp mig! Det här exemplaret smakar kylskåp.

Jag har varit obalanserad under januari. Olänkad på bloggar. Oinbjuden till tillställningar. En bloggare som passerat bäst-före-datumet. Det var bara att se sig själv i spegeln och inse: din bästa tid var då. Knyt skorna och sköt ditt arbete. Flytta till Kina. Bitterhet var mitt mellannamn helt enkelt. Men nu vet jag vad det berodde på. Det hade faktiskt inte med de uppräknade faktorerna att göra. Jag kan ha noll läsare. Jag kan se galatillställningar på TV med konferencierer som slår rekord i dålig klädsel och rapar copyskapade "lustigheter". Jag kan till och med läsa en krönika signerad Lasse Anrell. Men inget av detta får mig att känna mig så tom och renons på mening som en månad utan ren riesling. Och januari var just en sådan månad. Inser jag när jag sniffar på 2005 Dr. Bürklin Wolf Riesling. Då hittar jag hem. Den har den där halvt oxiderade tonen som aldrig känns defekt. Därtill en stabil syra och mogen äpplighet som man måste vara av annan smakuppfattning än min för att inte gilla.
Roxys vinlista är inte stor. Men många viner finns glasvis. Till min varmrätt som är en vegetarisk korv baserad på aubergine, karl-johan och valnötter, med några stabbiga och felstavade(?) murkel- och dragongnocchi och en gräddig sås med lite för mycket hetta har personalen valt 2005 The Stump Jump Grenache-Shiraz-Mouvèdre. Och det har de gjort rätt i. Jag är ju en sucker för rhône-druvorna. Oavsett om de växer i Frankrike eller Australien. Björnbär, svartpeppar och så vidare. Bra mycket godare än finare och dyrare Reja Dorada som E och J drack. Roxys mat får tre barriquer av fem möjliga. Personalen och vinlistan får fyra. Träffade för övrigt trevliga bonuskusinen L där.

Naturligtvis lyssnar jag på Divine Comedy den första veckan i februari. Och andra veckor. Gör det ni också.

我 要 睡 觉 。

7 kommentarer:

N sa...

Maché? Även kallad Vintersallat (Valerianella locusta).

Anonym sa...

Jag tycker det ser ut som salladstypen Mâche. Den brukar vara riktigt god och svår att misslyckas med.

Kul att du fortsätter blogga! Du har en trogen läsare i mig.

Vinlusen sa...

Tack för info och uppskattning. Jo, jag gillar mache men den här gången smakade den unken kyl.

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Denna underbara Riesling, finns den i en butik med grön skylt nära mig?

Vinlusen sa...

Den finns i beställningssortimentet.
Dr Bürklin Wolf Estate Riesling 2004 (nr 81911)

Olle sa...

Ser ut som portlak.

Perry sa...

Trevlig blog. Nu måste jag dricka en riesling ikväll bara för det.

Hoppas du sov gott, förresten :-)