Jag lever i en dokusåpa del III

Nu har jag feber. Ligger på min säng och läser åtkomliga saker på nätet. Och Catarina Lilliehööks "Mei wenti! Inga problem!" som jag nästan kommit till slutet av. Ni kan gå tillbaka och läsa mina första poster från det här landet. Hur nyfiken och positiv till allt nytt jag var. Det känns så långt borta. Hur jag faktiskt tyckte bra om hon som jag nu bor med trots att vi är så olika. Nu känner jag mig som en "you wenti de ren". Vet inte om uttrycket finns men det skulle översatt betyda "har-problem-människa". Innan helgen kände jag mig så säker på hur jag skulle hantera det här problemet som just nu överskuggar allt. Låsbyte och sedan packa ihop hennes saker för att ta dem till skolan i taxi och messa henne att hon fick hitta någon annanstans att bo. Men nu törs jag inte längre. Det finns ingen som kan backa mig om jag gör det. Och hon skulle ställa till det. Kanske med hjälp av hyresvärden. Var så säkra. Så enkelt är det.

Hon är så gott som oförsonlig. Jag diskuterade det med en annan svensk igår kväll. Sverige är ju ett kristet land och oavsett om man tror eller inte så präglar kristendomen vår kultur. Jag tror att vi får lära oss att förlåta. Det kanske inte är fallet här. Efter att hon fått sitt första utbrott på mig för sex veckor sedan, ungefär samtidigt som vi hade flyttat hit, fick jag intrycket av att hon tyckte att jag hade fått henne att förlora ansiktet inför sina vänner som också var här när det skedde. Men vi försonades faktiskt senare. Sedan gick det tio dagar och så kom det andra stora grälet. Sedan dess hatar hon mig. Och det verkar inte gå att rätta till. Varför bor jag kvar då? Jo jag betalade tre månadshyror och en deposition samt skrev kontraktet. Skulle jag flytta riskerar jag tappa kontrollen över inventarierna och bli skyldig ägaren pengar.

Om jag kunde få den andra att ta över kontraktet samt betala mig mellanskillnaden skulle jag flytta omedelbart. Men jag tror inte att det är möjligt.

Jag vill främst att hon flyttar. Pengasmällen kan jag ta.

Jag har en god vän som har kinesiska rötter. Hon avrådde mig från att köra konfrontationslinjen: "better be careful daniel...you're dealing with chinese ppl here...
they might think your abusing her and she could say anything at this rate...horrible really!"
Jag skulle fått min hyra innan veckoslutet. "before the weekend" stod det i messet som kom förra veckan. Nu berättade min lärare att 周末以前 － zhōu mò yǐ qián － som innan veckoslutet heter på mandarin här betyder innan midnatt, natten till måndag. Eller "sunday 'middle' night" som lägenhetsdelaren skrek några minuter innan hon slog sönder bordet. Tro för den skull inte att jag fick några pengar igår.

Som lök på laxen såg jag, när jag genom en väns försorg kunde läsa bloggar, att en av de bloggar jag listar har tagit bort min från hennes lista. Varför?

Min före detta chef sade "Gör inget dumt i Kina!"
Jag lyssnade inte. Att flytta ihop med en inhemsk 24-åring är bland det dummaste jag gjort. Någonsin.