Pessimism, melankoli och Billy Mackenzie. Tre ämnen som intresserar mig i "under strecket" dagarna efter varandra. På sätt och vis är de besläktade. Tre skäl alltså att läsa Svenska Dagbladet. Det är idag tio år sedan sångaren i The Associates, Billy Mackenzie, tog sig av daga. Därav artikeln i Svenskan. Idag skulle han ha fyllt 50 om han levat. Det har påståtts* att the Smiths "William, it was really nothing" handlar om honom. Och att Associates' "Stephen, You're Really Something" är en replik.
Förstår fortfarande inte varför jag gjorde mig av med "Sulk" (1982). Det måste varit någon gång under beppehattandets, housepianonas och funkydrummertyranniets tidiga nittiotal när jag ännu var smakmässig kappvändare. (Förstår över huvud taget inte varför jag har gjort mig av med skivor.)
Det är lättare att säga vad the Associates musik inte är än vad den är. Prefixen gubb- och rot- är exempelvis inte användbara när man försöker beskriva den. Och gjorde jag ett försök att istället använda de adjektiv som i sammanhanget pockar på textutrymme så skulle det bli klyschigt. Associates var inte jämna. Mats Olsson kommer inte att skriva om dem. De var av annat virke. Gå in på allmusic.com. Läs om Mackenzie i pappersvarianten av dagens SvD. På nätet ligger artikeln i skrivande stund dessvärre inte.
Jag känner en hjärnforskare som åtminstone förr om åren brukade höja ett glas till Mackenzies minne den här dagen. Vad han och medskålarna drack vet jag inte. Vad jag däremot vet är att välgjord vit châteauneuf-du-pape passar till "No", "Country Club" och "Party Fears Two". För det drack jag och världsmästaren för två och ett halvt år sedan när jag senast lyssnade på "Sulk".
* I en skräpbiografi om Morrissey som jag inte orkat läsa ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag kan mycket väl förstå varför du gjorde dig av med Sulk, antagligen tyckte du att den var för "pretto" och för mycket 80-tal :P
12" orna från Sulk håller än dom med ;)
Party Fears Two
I'll have a shower and then phone my brother up
Within the hour I'll smash another cup
Please don't start saying that or I'll start believing you
If I start believing you I'll know that this party fears two
And what if this party fears two
The alcohol loves you while turning you blue
View it from here from closer to near
Awake me
Don't turn around I won't have to look at you
And what's not found is all that I see in you
My manners are failing me I'm left feeling ugly
And you say it's wonderful to live with I never will
So what if this party fears two
The alcohol loves you while turning you blue
View it from here from closer to near
Awake me
I'm standing still and you say I dress to well
Still standing still I might but it's hard to tell
Even a slight remark makes nonsense and turns to shark
Have I done something wrong
What wrongs the wrong that's always in wrong
I'll have a shower
And then phone my brother up
Within the hour
I'll smash another cup
---------------------------
Fan!! Hur kunde jag vara så hemsk att missa denna dag! Jag har ju bara tillgång till sunkiga GP i lilla Göteborg och där var det bara vitsar som vanligt i måndags... Sulk är underbar men jag fick för något år sedan hans sista skiva Beyond The Sun som jag har återkommit till många gånger.
för övrigt artikeln du skrev om här.
Skicka en kommentar