8 januari 2007

Om att bli källsorterad

Någon måste ha förtalat mig, ty utan att ha gjort något ont blev jag avlänkad en morgon. Hamnade kanske i någons virtuella sopnedkast. Ett hårt slag. Eller så har jag förtalat någon eller något och får sota för det. När jag upptäckte att jag försvunnit återgäldade jag genom att avlänka vederbörande men ångrade mig snabbt. 2007 är ju inte oviljans år.
Om man inte längre länkas beror det väl på att man har chanserat eller tappat blogg-geisten. Och då är det väl bra att man får reda på det så att man kan bli bättre.
En ambition, men inget löfte, för det innevarande året är att skriva mer om vin och mindre om mig själv.
Lisa Förare Winbladh skriver idag att bloggen inte är en sophink, föranlett av att någon använt sin just som avfallstunna. Och jag håller med henne när hon syftar på Matälskaren och andra välgjorda proffsbloggar. Den sistnämnda för övrigt den första blogg jag läste. (Med proffsblogg menar jag en blogg som huvudsakligen skrivs av någon som har bloggens ämne som levebröd, ingen ordvits avsedd.)
Men jag håller inte med om att den är en "publikation som vilken annan som helst". Eftersom bloggen i princip inte kostar något, till skillnad från tryckta medier, lockar den ju även många amatörer. Och den kräver ju egentligen inget annat av en än att man är uppkopplad.
God ton tycker jag att man ska hålla såväl i verkligheten som i bloggvärlden. Och jag är verkligen ledsen om jag inte alltid gjort det. Hållit god ton alltså. Har jag använt bloggen som sophink?
Jag är en amatörbloggare som började blogga för att jag tycker om att skriva. Att jag råkar vara intresserad av vin var ett sätt att förankra skrivandet i något. Men jag försörjer mig inte på det. (Jag kan inte skriva om mitt jobb eftersom jag skulle tvingas avidentifiera så mycket att det skulle bli helt anemiskt.)
Med detta i åtanke tar jag mig friheten att ibland skriva om lite vad som helst. Som ibland kanske är mest intressant för de som redan känner mig. Men, som sagt, min förhoppning är att det blir mer vin och mindre ego i år, 2007, som enligt kineserna är grisens år. Mindre förtal, färre elakheter. Mer saklighet. Och måndagen håller jag mig nykter.

PS. Ny länk till vänster: Sinne för vin. DS

6 kommentarer:

Lisa sa...

Hmm, det jag menar är att man inte ska vräka ut sina obearbetade, ogenomtänkta känslor och sedan inte ta ansvar för följderna.

Bloggen är samtidigt ett intimt köksbordssamtal och en megafon. Om man inte förstår dualismen kanske man ska hålla sig till ett annat forum.
Risken finns att man sårar antingen sig själv eller någon annan. I just sådana fall när man vill utgjuta sig över verkliga eller inbillade oförrätter kan initialer vara ett smart drag.
Om man har en personlig biff med någon bör man ta det med personen i fråga. Eller beklaga sig för sina vänner. Har man en biff med någons åsikter är det fritt fram att tuta ut sina egna motstridiga i bloggen. Kan man inte göra skillnad på sak och person bör man kanske inte publicera sig överhuvudtaget.
Fast det är ju förstås alltid lika underhållande när någon gör det.

Vinlusen sa...

Jag håller helt med dig i detta. Och jag förstod ditt inlägg precis som du förklarar det.
(Avlänkningen ifråga tänker jag ta med vederbörande vid tillfälle om något sådant överhuvudtaget kommer att ges, det är inte säkert. Det är inget allvarligt, ingen verklig biff hoppas jag.)
Jag tror att jag förstår dualismen men jag blir alltid trots det alltid lika överraskad när någon tar mig på - kanske för stort - allvar. Jag har vid 42 års ålder äntligen börjat kunna skilja mellan åsikt och person, tror jag.
Men jag menar verkligen att det kan vara bra att bli avlänkad eftersom man får sig en tankeställare. Man kanske behöver skärpa sig helt enkelt.
(Mitt användande av initialer är för att jag vill för egen del komma ihåg vilka som var med men inte att alla ska känna till det.) Jag är för trött för att orka tänka. God Natt.

konjären sa...

Jag borde naturligtvis kommentera innehållet i dina inlägg mer, men denna gång dunklades innehållet av Kafka-parafrasen i inledningen som gjorde mig alldeles lycklig!

Vet att jag skrev en hel uppsats på Litt.vet A om inledningsfraserna i Kafkas fyra längsta verk (Slottet, Amerika, Processen och Förvandlingen) - de följer nämligen exakt samma mönster: "När Gregor Samsa vaknade en morgon fann han sig förvandlad till en stor skalbagge" etc, etc. Borde ha varit hösten -91.

Kritan sa...

Jag har sagt detta förut, och säger det igen; sluta inte spreta! Icke! Och det är inte för att jag kanske råkar känna dig utan för att bloggen möjliggör spret på ett sätt som andra forum kanske inte gör.

Jag har inget emot strama proffsbloggar, men det är väl bara tempot som skiljer dem från äldre publikationsformer egentligen. Korrekt, informativt och kanske intressant.

Bloggen kan ge så mycket mer; inge pröjsar, ingen styr; eufori kan ta över raderna omdet är en sådan dag.

Skulle din blogg vara stramare i vinandet skulle du förlora din USP. Det finns kanske kunnigare vinskribenter därute, så den som främst söker sånt går dit. Men de kan inte inleda en post med rader av Kafka, de vet inte så mycket om hur det är att frysa i onödan utanför Kvarnen, hur det är att sitta i värmen på Snottys; varför man alltid kan kasta in ett Smiths-citat när de kniper; da kan, kort sagt inte sätta in det här med vin i sitt rätta sammanhang, dvs i livet, så bra som du.

Spret on, baby!

vall sa...

Förlåt mitt taskiga ordförråd, men jag är jättenyfiken på vad "ha en biff med någon" och "USP" betyder. För övrigt - bra blogg, spreta på!

Vinlusen sa...

Att ha en biff med någon är att bråka, gräla eller vara osams. Kommer från USA och rap-världen i synnerhet. USP - unique selling point.