Mitt registreringsbevis och handlingar som hade med det att göra kom efter många turer äntligen i mina händer. Den som hade haft hand om brevet senast har en hund har mycket kvar att lära. Det var rena turen att hunden bara hade tuggat på ett hörn av kuvertet som det låg i. Två saker bland handlingarna fångade min uppmärksamhet. Verksamhetsbeskrivningen var så långt från den jag angett i min ansökan att jag undrar om handläggaren är vid sina sinnens fulla bruk och en momsdeklaration måste vara inne senast den 12:e november. Jag började dagen med att fylla i den. P hjälpte mig. Det var för övrigt också rena turen att jag igår åt middag med en kille som skulle till Sverige och kunde tänka sig att posta deklarationen där.
När P och jag var klar med uppgifterna tog vi en promenad till Silk Market där den svenske kuriren handlade inför sin förestående hemresa. Dagen pågick sedan oavbrutet. Vi åt hamburgare på TGI:s, vi for till det svenska möbelvaruhuset och firade sedan BJ:s födelsedag på en Sichuan-restaurang norröver. Jag och P var de enda svenskarna. Flera av gästerna höll välkomstskålar för oss utlänningar. De hoppades att vi skulle fortsätta att träffas så att de kunde lära sig mera engelska och vi mer kinesiska. Det gör jag också. I slutet av middagen höll BJ ett tacktal. Hon blev flera gånger så rörd att hon fick avbryta sig själv.
När vi hade brutit upp, då BJ gav oss varsin kram - vilket inte är helt vanligt här, for vi till Lan Bar. En alldeles för söt riesling och mögelsmakande cashewnötter som vi fick utbytta mot skafferismakande macadamiadito kunde inte förta den fantastiskt barocka(?) inredningens effekt på mig. På Lan Bar är periferin mer intressant än centrum. Det enda tråkiga i miljön är de fula guldinramade tv-skärmarna som distraherar bargästen. Jag kan inte minnas att de hängde här förra gången. Vi stannade också på Purple Haze där vi drack varsitt glas passabel sauvignon blanc från Chile innan vi kallade kvällen för kväll. När jag kom hem försökte jag titta på mina senaste dvd-inköp: Bond och Bush. De var grovpixliga, oskarpa och följaktligen osebara och åkte därför ut ögonaböj.
Om ni är i Uppsala i kväll ska ni gå till Kafé 19 och se Confidencemen, ett band som jag också är med i när jag befinner mig på den landremsan av den eurasiatiska kontinenten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar