2009:114 Den asiatiska harlekinpigan

Den kanske inte heter så på svenska, den lilla nyckelpigesläktingen som ni kan se på bild här.
Men jag tar mig friheten att kalla den så. Eftersom jag, vilket jag upprepar med en dements monotoni, inte får betalt för det här. Eftersom jag inte representerar vare sig någon organisation, något företag eller något politiskt parti när jag skriver.
Jag är ganska nöjd med det namnet: den asiatiska harlekinpigan. Låter nästan som en romantitel från ett annat sekel. Om skalbaggen läser jag i the Economist, ett magasin som jag gärna håller i handen när allt går åt h-e.
Den asiatiska harlekinpigan lever bland annat på fruktsaft och förekommer därför ofta i vinodlingar främst i norra Amerika och i Frankrike. Nu börjar den emellertid att spridas till andra vinodlande regioner.
När druvorna skördas följer baggar ibland med och medverkar på så sätt till bildandet av kemiska föreningar, så kallade alkyl-metoxypyraziner i druvmusten.
Tidigare trodde trodde man inom vinindustrin att det var druvorna i sig som gav upphov till de här föreningarna som får vinet att smaka som om det är gjort på frukt av låg kvalitet eller för tidigt skördad sådan. Men nu står det alltså klart att baggar kan skämma vinet.
Det är svårt att ta bort alkyl-metoxypyraziner ur vinerna. Några forskare vid Brock-universitetet i Kanada undersökte hur förpackningsmetoder påverkar koncentrationen av alkyl-metoxypyraziner (MP) med tiden. Tre typer av MP tillsattes till en riesling och en cabernet franc. Vinerna förvarades sedan i flaskor förslutna med naturkork, plastkork och skruvkapsyl samt i en box. Därefter mättes halten av MP under 18 månader. Boxen var bäst på att avlägsna ämnena. Det är också boxen som är vinkeln i artikeln. Jag tycker bättre om nyckelpigevinkeln.
Artikeln i dess helhet kan ni läsa här. Rapporten som den bygger på kan ni inte läsa här i dess helhet såvida ni inte är prenumeranter. Allt kan ju inte vara gratis. Men mina inlägg kommer alltjämt att vara det.