Nyss var jag på väg att ge det här inlägget en rubrik som var ett Stagnelius-citat. Tills jag googlade och upptäckte att jag redan hade använt citatet tidigare. För tre år sedan, typ.
Jag har alltså kommit upp i den ålder då ens yngre släktingar, om de hade varit lite äldre, hade påpekat för sina föräldrar att den där farbor Danjell minsann börjar bli tjatig. Det är samma Stagnelius, samma riesling och samma Ridley Scott för femte julen i rad nu.
Den 18:e juni 2009 höll mitt tålamod på att försvinna ner i ett svart hål. Jag bad en kontorsmänniska att kolla flygbiljetter dagen innan. Hon gjorde det, den lilla människan, och ringde och sade att det minsann fanns en flajt till kungliga huvudstaden för si och så många enheter av folkets valuta. Problemet var bara att hon aldrig beställde någon biljett. Och att biljetterna tog slut. Vilket människan hade vett att berätta först idag.
Bad så en annan att ordna. Vilket hon gjorde. Fick för övrigt en ny mobiltelefon idag. Operativsystemet heter Windows Mobile och är faktiskt inte så dåligt som jag hade befarat.
Grannen bjöd på en svartvinbärsdoftande cab och en merkaptoetanoldopad zinf.
Innan regnet föll kunde jag skyfflat den eländiga stadsluften till och med inomhus. Det hade blivit gråa dammråttor av kreosotföreningar, eller vad det nu är som gör dagarna i den norra huvudstaden så glåmiga nu.
Häromdagen bytte servicepersonalen i huset köldmedium, se bilden, till luftkonditioneringen. Ni ser vilket medium som används i anläggningen. Här kan ni läsa mer om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar