Om jag vore en större idiot än den idiot jag faktiskt stundom är, så skulle jag ge den här posten ett namn taget från en av låtarna på ljudspåret till en mer än 20-årig polisfilm som handlade om en afrikanskamerikansk polis' vedermödor i Hollywood. Eftersom låten, framförd av en fd Eagles-medlem, endast går att använda i F&S-sammanhang ja, knappast ens där, avstår jag.
Har ni upplevt yrsel orsakad av hetta någon gång? På väg hem till lägenheten tappade jag plötsligt orienteringen. Svetten rann i breda nilar nerför pannan, saltet sved i ögonen. Var var jag? Hade jag passerat gathörnet med sjuelvan? Jo, det hade jag. Där låg ju den internationella skolan. Och mittemot grinden till min trädgård. Åter i tillvaron, tydligen. Det skrämde mig och gav mig en antydan om hur det skulle kunna vara att ha alzheimers. Nu sitter jag i lägenheten och väntar på att Daisy ska komma. Tillsammans ska vi gå till polisstationen och registrera mitt boende. Det måste man nämligen göra när man flyttar här i stan. Osämjan är dessutom löst. Skrev en lapp till kombon i morse och när vi stötte ihop i trappuppgången visade det sig att hon hade godtagit min ursäkt. Om ni vill veta vad som rör sig i min kompis Daisy's huvud kan ni läsa hennes blogg här. Ni kan se mig på några bilder för övrigt. Och skratta inte åt engelskan! Det är lika svårt för dem att lära sig engelska som det är för oss att lära oss kinesiska.
26 juni 2007
25 juni 2007
Ansluten igen
Igår gjorde jag ett placeringstest på skolan för att se i vilken grupp jag ska börja idag, tisdag. Det var svårt. Gjorde förvånansvärt dåligt ifrån mig på teckenigenkänningen. Måste plugga hårdare i fortsättningen.
Däremot är jag lite stolt av andra skäl. Det första är att jag och Y lyckades boka tågbiljetter tur och retur till Xī'ān i en biljettkassa där ingen pratade engelska. Dessutom kunde jag kommunicera mina anslutningsproblem med en internetinstallatör så att uppkopplingen i den nya lägenheten till sist fungerade.
Nåväl. Somt kan man vara mindre stolt över. Utan att tråka er med detaljer kan jag också berätta att jag i förrgår grälade med personen som jag delar lägenhet med. Det började med att jag försökte förklara på engelska att..., nej det är för trist att gå in på. Y som jag lättade mitt hjärta för tror att grälet till 90% berodde på språkliga barriärer och 5% på kulturella. De sista 5% delas på mitten vilket ger 2,5% oförsonlighet till vardera kontrahent. Kinesiska Q som trist nog blev vittne till konflikten tyckte att min motpart betedde sig som "ett litet barn" så felet är uppenbart inte enbart mitt. Det jobbiga är att vi inte har kommit överens än.
Apropå gräl, igår när jag stod i kön till den långsamma kassan på stormarknaden för att betala mina varor blev jag vittne till ett bråk. En man i femtioårsåldern som hade betalat och därför stod på andra sidan kassorna skrek något som jag inte förstod. Han upprepade samma fras hela tiden och pekade samtidigt på en kortväxt kvinna på min sida om kassorna. Mannen var blåröd i ansiktet. Den kortväxta kvinnan - som hade stormarknadens tjänsteuniform på sig - skrek tillbaka. De närmade sig varandra. En annan kvinna, kanske mannens hustru, skrek också. Kunderna bildade en ring kring de bråkande. Annan personal försökte gå mellan. Kanske hade de också ringt polisen. Det var hela tiden nära en kroppslig sammandrabbning. Den blåröde mannen kastade något - en nöt? - på kvinnan. Någon kund skrek åt dem att lugna ner sig. Men det verkade ha föga effekt. Oförsonlighet präglade bråket. Jag betalade och såg till att komma därifrån snabbt. Gick sedan och åt kinesiska hamburgare och selleri/tofusallad. Ägnade måndagkvällen åt att skriva kinesiska tecken. Utanför regnade det.
Däremot är jag lite stolt av andra skäl. Det första är att jag och Y lyckades boka tågbiljetter tur och retur till Xī'ān i en biljettkassa där ingen pratade engelska. Dessutom kunde jag kommunicera mina anslutningsproblem med en internetinstallatör så att uppkopplingen i den nya lägenheten till sist fungerade.
Nåväl. Somt kan man vara mindre stolt över. Utan att tråka er med detaljer kan jag också berätta att jag i förrgår grälade med personen som jag delar lägenhet med. Det började med att jag försökte förklara på engelska att..., nej det är för trist att gå in på. Y som jag lättade mitt hjärta för tror att grälet till 90% berodde på språkliga barriärer och 5% på kulturella. De sista 5% delas på mitten vilket ger 2,5% oförsonlighet till vardera kontrahent. Kinesiska Q som trist nog blev vittne till konflikten tyckte att min motpart betedde sig som "ett litet barn" så felet är uppenbart inte enbart mitt. Det jobbiga är att vi inte har kommit överens än.
Apropå gräl, igår när jag stod i kön till den långsamma kassan på stormarknaden för att betala mina varor blev jag vittne till ett bråk. En man i femtioårsåldern som hade betalat och därför stod på andra sidan kassorna skrek något som jag inte förstod. Han upprepade samma fras hela tiden och pekade samtidigt på en kortväxt kvinna på min sida om kassorna. Mannen var blåröd i ansiktet. Den kortväxta kvinnan - som hade stormarknadens tjänsteuniform på sig - skrek tillbaka. De närmade sig varandra. En annan kvinna, kanske mannens hustru, skrek också. Kunderna bildade en ring kring de bråkande. Annan personal försökte gå mellan. Kanske hade de också ringt polisen. Det var hela tiden nära en kroppslig sammandrabbning. Den blåröde mannen kastade något - en nöt? - på kvinnan. Någon kund skrek åt dem att lugna ner sig. Men det verkade ha föga effekt. Oförsonlighet präglade bråket. Jag betalade och såg till att komma därifrån snabbt. Gick sedan och åt kinesiska hamburgare och selleri/tofusallad. Ägnade måndagkvällen åt att skriva kinesiska tecken. Utanför regnade det.
22 juni 2007
Felaktiga föreställningar, kulturskillnader och annat
"Men i Sverige är det väl vanligt att ett gift par som bor ihop har ett extra sovrum så att mannen kan ta hem sin älskarinna när han känner för det eller om frun vill, ta hem sin älskare." Sa en kines."Nej" sa jag, "det har jag aldrig hört."
"Men jag har hört att svenskarna är de mest promiskuösa människorna i Europa" fortsatte kinesen.
"Vi har sedan nästan fyrtio år tillbaka ett rykte som förföljer oss." Sade jag.
"Svenskarna är lite mer lössläppta än andra européer." Sa tyskan som sedan 18 år är engelsk medborgare. Jag avböjde att kommentera. Engelsktyskan tycker att gymnastikredskapen i parkerna är "so cute!" Behöver jag tillägga att hon säger det med bebisröst? Y som har kantonesiska rötter berättade att tyskan första gången de träffades sade: "Jag har hört att kantoneser är så otrevliga, stämmer det?" Det är uppenbart att världen aldrig kommer att lida brist på idioter.
Idag, på väg till den i hög grad falskt marknadsförda restaurangen Li Jia Cai hade vi en taxichaufför som inte hade någon lust att ta oss dit vi ville. "Vet inte" var allt han sade när jag visade min med tecken handskrivna adresslapp. Dessutom maskade han sig fram. Jag, Y och hennes kompis från Australien, D, blev alltmer otåliga. Vi ringde J som hade numret till restaurangen. Krogen gav chauffören vägledning och vi hamnade rätt. Därinne valde vi 200 RMB-menyn. Allt var bra utom varmrätterna. Den falska marknadsföringen består i att man påstår att varje dag har en unik meny som ägaren, den före detta matematikprofessorn bestämmer, läs mer här . Det stämmer inte. Den förtryckta menyn är tillräckligt fettfläckad för att man ska förstå att rätterna tillagas regelbundet. Till den delade vi en fransk sauvignon blanc som var två år gammal. Alla vet att druvan vill vara färsk i flaskan. Alla krusbär, all fläder med mera var som bortsköljda. Efter middagen gick vi igenom hutongområdet i närheten av restaurangen. Det var mörkt, folk satt utomhus och pratade. Huvudsakligen inhemsk befolkning. Tystare än på andra platser här i stan. Vi kom till slut fram till Houhai, sjöområdet norr om den förbjudna staden, där vi först drack drinkar på ett tak. Sedan hamnade vi på en stångdansbar. "Hamnade" är Rosengrensvenska. Y ville att vi skulle gå in där. 98% män. En flickvän till någon stod i ett hörn och såg uttråkad ut. Två tjejer turades om att dansa kring en stång på bardisken. Inga kläder avlägsnades. Det starka svenska vodkavarumärket dominerade i drinklistan. Jag drack något citronbaserat ur ett martiniglas med två litchifrukter på en tandpetare. Frukten ska njutas i ensamt majestät, inte förnedras i sprit med svenskt ursprung. Vi stannade för övrigt inte särskilt länge. Sedan tog vi taxi till Aperitivo i Sanlitun där jag drack australiskt rött och köpte billiga pirat-DVD. Som om jag behövde dem. Jag somnade i taxin därifrån. Och nu är jag hemma.
Veckans låt är "Wandering boy" med Rodney Crowell
Uppsala är bäst
Åtminstone i fråga om sommaröl. Det är bara att gratulera Slottskällans bryggeri som i snart ett årtionde (förhoppningsvis) tagit marknadsandelar från slätstruket internationellt blask. Läs mer här. Om ni inte orkar läsa så kan jag berätta att ingressen till testet stoltserar med meningen: "Nu är ett nytt säsongsöl på väg att bli ett begrepp - sommaröl." Kanske borde jag söka hjälp. Jag tycker nämligen att meningen är fantastiskt rolig. Idag är det midsommarafton. Det ska jag fira i morgon. Inte i Uppsala men i Chóngwénmén (崇文门). Bilden: Stockholms Skärgård 2005.
21 juni 2007
Röster i Europa
Idag fungerade Niklas Zennströms och vad-heter-han-nu då:s innovation bättre än på länge, det vill säga det var inga störningar. Jag passade på att prata med L som satt och var snuvig i 芬兰 och T i 比利时som var hemma från jobbet inför kommande nattmanglingar. Det fick mig nästan att längta hem. Tidigare under kvällen åt jag 香锅 tillsammans med fem kinesiska studenter och en kille från Florida. När vi var mätta så sjöng vi den kinesiska versionen av broder Jakob. En av tjejerna vars engelska namn är Cathleen men som egentligen heter 江山 ville att vi också skulle sjunga "Hey Jude". Det gjorde vi. Jag hade aldrig tänkt på texten tidigare. T undrade för övrigt hur det stod till med mig. Ibland när han läser nätdagboken blir han orolig att allt inte är riktigt bra. Nej, det är ju så sant. Ibland är allt inte riktigt bra. Men på det hela taget är det bra och jag mår faktiskt bättre när jag drabbas av melankoli här i 北京 än när den hemsöker mig 瑞典.芬兰 - fěn lán - Finland
比利时 - bǐlìshí - Belgien
香锅 - xiāng guō - väldoftande, aptitretande mm gryta som innehåller chili, svamp, ingefära, nudlar, grönsaker, kött mm
江山 - jiāngshān - flodberg - förnamn
Broder Jakob
两只老虎, 两只老虎
跑得快,跑得快
一只没有眼睛
一只没有耳朵
真奇怪,真奇怪
Liǎng zhī lǎohǔ, liǎng zhī lǎohǔ
Pǎo de kuài, pǎo de kuài
Yī zhī méi yǒu yǎnjing
Yī zhī méi yǒu ěrduo
Zhēn qíguài, zhēn qíguài
Två gamla tigrar, två gamla tigrar
springer fort, springer fort
En har inga ögon
En har inga öron
Verkligen märkligt, verkligen märkligt.
北京 - běijīng - Peking
瑞典 - ruìdiǎn - Sverige
Bilden: utsikten söderut från byggnad C2 i mitt kvarter 富力城 Fù Lì Chéng - ung. "de rika och de starkas stad".
20 juni 2007
Betygen
"Jag är inte en lycklig person just nu. Kan vi gå någonstans och prata?" Y och jag lämnade uppehållsrummet. Vi gick ut från skolan och in på ett av kaféerna i området där vi satte oss i en av sofforna. Det handlade om betygen som vi hade fått. Två timmar tidigare hade skolan haft en "examensceremoni". Citationstecknen är avsiktliga. Ceremonin inleddes med att studierektorn höll ett tal på kinesiska som tolkades till engelska. Talet handlade om att det var många som rest långt för att lära sig ett språk som anses vara väldigt svårt. Efter talet fick varje klass komma fram tillsammans med läraren för att få "betyg" och bli fotograferade. När alla klasser hade varit framme åt vi tårta och drack läsk. Öppnade kuverten och tittade på siffrorna. Först blev jag väldigt glad eftersom jag fått ett högt betyg sedan radade frågorna upp sig. Hur kom det sig att mina provresultat - 84 respektive 87 - hade uppjusterats till 93 och 93? Varför stod det exempelvis att jag bara behärskar 500 tecken efter 10 veckors studier när det samtidigt står att en student som bara har varit här under sex veckor och startat på samma nivå också behärskar 500 tecken? En universellt mänsklig egenskap är ju att jämföra sig med andra. Det är inte så mycket vad man har som vad man har i jämförelse med exempelvis grannen, klasskamraten eller kollegan som är viktigt. Alltså frågar man vilket betyg andra hade fått. När det då visar sig att mindre ambitiösa studenter får nästan samma poäng, eller att en student som talar mindre och uttalar sämre än undertecknad får bättre betyg i muntlig framställning undrar man hur betygsättningen går till. Y - som är bäst i klassen - hade talat med vår lärare om detta. Vår lärares förklaring till den godtyckliga bedömningen var följande: Skolan är en affärsdrivande verksamhet. Om man skulle ge alla elever "riktiga" betyg så skulle man riskera att förlora framtida kunder. Följaktligen ger man aldrig någon ett riktigt dåligt betyg. Det här betyder att betyget vi fick är utan värde, även om det är fint förpackat i ett par röda pärmar med guldtext. Y var inte den enda som var missnöjd med det här förfaringssättet. Engelske D hade under 20 minuter talat med studierektorn och påtalat det orimliga i skolans tillvägagångssätt. Jag talade igår kväll med en studiekoordinator om detta. Hon höll med mig till 100%. Frågan är om hon har någon makt att förändra.
Skolan är inte ett universitet men eleverna är vuxna människor som antingen betalat mycket för kurserna eller fått dem betalda av någon. Vuxna människor vill i utbildningssammanhang bli bedömda utifrån så objektiva kriterier som möjligt.
Jag vill också tillägga att jag inte bryr mig så mycket om betyg, jag är här för att lära mig så mycket mandarin som möjligt. Däremot vill jag veta vilken nivå jag har uppnått. Vilket just nu är omöjligt. För övrigt överförde jag ett antal tusenlappar till företagets plusgiro i förrgår för ytterligare tolv veckor studier. Något som jag kanske inte hade gjort om jag vetat det här.
假的 - jiǎ de - betyder bluff, fejk, efterrapning med mera.
Skolan är inte ett universitet men eleverna är vuxna människor som antingen betalat mycket för kurserna eller fått dem betalda av någon. Vuxna människor vill i utbildningssammanhang bli bedömda utifrån så objektiva kriterier som möjligt.
Jag vill också tillägga att jag inte bryr mig så mycket om betyg, jag är här för att lära mig så mycket mandarin som möjligt. Däremot vill jag veta vilken nivå jag har uppnått. Vilket just nu är omöjligt. För övrigt överförde jag ett antal tusenlappar till företagets plusgiro i förrgår för ytterligare tolv veckor studier. Något som jag kanske inte hade gjort om jag vetat det här.
假的 - jiǎ de - betyder bluff, fejk, efterrapning med mera.
19 juni 2007
Shiraz
Idag var luften så dålig så man kunde använda en skyffel för att separera partiklarna från gaserna vi andas. Dessutom var det en dålig dag på det där sociobiologiska sättet som endast några av mina bästa vänner kan förstå. De andra lever ju i en socialkonstruktivistisk illusion som gör dem mindre olyckliga. Och jag gratulerar dem. Men, denna illusion är inte desto mindre falsk. Min gode vän J hade besök från Svedala. Vi åt tillsammans på den sydliga skönheten och gick sedan hem till en lägenhet i Estoril där vi sänkte ett par flaskor down under-vin. Bland annat shirazen på bilden. Och jag säger er: Det är down under som just nu får mig att känna mig down under. På alla sätt utom de bra. Och Kristofer, det är kul att kröka med dina kollegor.Clare Valley Shiraz, 136 RMB.
17 juni 2007
Den nya lägenheten
"Ägaren har kommit till stan. Kan du träffa honom?" Ägaren som tidigare varit onåbar skulle plötsligt komma till Peking. Eftersom mitt lägenhetskontrakt går ut nästa lördag tyckte jag att det kändes viktigt att ordna ett nytt. M och jag tittade förra veckan på en 130 kvadratmeterslägenhet med tre sovrum och två separata badrum. Det senare är inte minst viktigt eftersom hon sällan duschar kortare än 30 minuter. Jag har diskuterat det med henne men gett upp. Den nya lägenheten ligger på 23:e våningen och vetter söderut mot tredje ringvägen. Utsikten är inte den bästa. Det är betong och avgasfläckade fasader så långt ögat når. Om man står på balkongen och tittar neråt kan man se lite grönska. Interiören är desto bättre. Neutralt vitt och de obligatoriska möblerna från jättevarumärket med småländsk härkomst. (Det finns en tredje säng om någon skulle få för sig att komma hit för att hälsa på.) Först skulle M och jag äta en sen lunch på Sha'anxi-restaurangen. Efter en kvart kom herr W med chaufför in i lokalen. Vi hälsade. Herr W hörde sig för med M om vårt förhållande. "Jag lär honom kinesiska, han lär mig engelska." Och det är helt sant. Herr W fyllde mitt glas med öl och höjde det: "Botten upp!". "Du behöver inte!" sa M. Men, jag tömde det i några långa klunkar. Vi forsatte att prata. Jag berättade om mina studier. Jag frågade M om det var OK att jag föreslog en skål. "Det är bra, det betyder att ni är vänner." Plötsligt reste sig alla. Vi skulle gå till mäklaren. Inne på mäklarkotoret drogs kontraktet, helt skrivet på kinesiska, fram. Jag insisterade på att vi skulle se lägenheten en gång till innan vi skrev på. "Du behöver inte vara orolig, det är samma lägenhet". Jag insisterade. Herr W lämnade lokalen. M såg bekymrad ut. "Problem?" frågade jag. "Det är några som vill hyra lägenheten under ett år, han kanske hellre hyr ut till dem". "Okej" sa jag "jag skriver väl på då". M sprang ut på gatan och ropade in herr W. Sedan gick hon igenom alla kontraktspunkter. Ägaren ville ha 5000 RMB i månaden för tre månader plus en månads hyra i deposition för möbler och husgeråd. Jag skrev på. Jag skulle alltså behöva ta ut 20 000 RMB på en gång. Här kan man bara ta ut 2500 RMB per uttag så det skulle bli åtta uttag inalles. Jag förklarade att jag var tvungen att gå hem och överföra pengar mellan konton innan jag kunde ta ut. Väl tillbaka på mäklarkontoret möttes jag av M som delade ut glassar till alla. Därefter gick vi till lägenheten. Det var samma lägenhet som vi hade sett. Mäklarfirmans representanter förklarade hur gaskortet fungerade. Jag fick veta att de behövde en kopia av mitt pass för att jag skulle kunna få internetåtkomst. Vi var säkert i lägenheten i tre kvart. Och, det är något som verkar vara kulturspecifikt, allting tar tid. Det ska småpratas och, ursäkta uttrycket, tjafsas en del innan något avslutas. Jag gick till uttagsautomaten på vägen därifrån. Tog bara ut 10 000 RMB eftersom folk väntade bakom mig. Jag frågade M: "Är det OK att jag tar ut 10 000 nu och 10 000 sedan? Folk väntade på mig och jag känner mig inte bekväm med 20 000 RMB i plånboken. "Det är OK" sade M. "Ägaren och mäklaren tycker att du är en god och pålitlig person eftersom du tar hänsyn till de andra vid uttagsautomaten" sade hon. "I Kina skulle ingen göra så." Jag överlämnade sedlarna till Herr W i buntar om 1000 RMB. Fick så tillfälle att uttala siffrorna ett till tio med respektive toner samt ordet tusen. Herr W räknade den första bunten. Jag gick tillbaka till uttagsautomaten. Tog ut ytterligare 10 000. Så bågnande har min plånbok aldrig tidigare varit. Herr W räknade sedlarna. Kvitton skrevs, vi skakade hand och Herr W gestikulerade att vi skulle tala på telefon någon gång. Så nu är jag tillfälligt 20 000 RMB fattigare men ett hyreskontrakt rikare. Hela processen tog tre timmar.
16 juni 2007
Ryktet om min bloggs död
Den senaste veckan har varit besvärlig av tre skäl. Det första skälet är värmen. Liksom i Sverige har jag svårt att gå till sängs i rimlig tid när dygnsmedeltemperaturen överstiger 27 grader. Men luftkonditioneringen då? undrar ni kanske. Min luftkonditionering väsnas på ett sätt som gör den svår att sova med. I natt hittade jag ett program på den som gjorde att jag för en gångs skull fick fem timmars sömn, de andra nätterna har gett mig tre timmars sömn i genomsnitt. En timmes middagsvila ger inte så mycket mer. Det andra skälet är bostadsletande. Mäklaren här i kvarteret var på oss förra helgen och sade att om vi inte bestämde oss då - trots att vi hade förklarat att vi inte kunde bestämma oss förrän onsdag i den här veckan - så skulle lägenheten gå till någon annan. Den gick inte till någon annan. Vi skulle få besked i onsdags om vi skulle få den - tre sovrum, två badrum, möblerad mm. Vi hörde ingenting. M ringde upp. "Ägaren är affärsman, han är väldigt upptagen, han har inte kunnat svara. Vi ringer i morgon."Torsdagen kom. M ringde upp. "Ägaren är affärsman, han är väldigt upptagen, han har inte kunnat svara. Vi ringer så fort vi vet något".
Fredagen kom. Ingen ringde. Vi gick till mäklarkontoret. Därinne rådde inte febril aktivitet. M lyckades locka av mäklarna ägarens båda telefonnummer. Nu har hon fått kontakt med honom. Jag håller tummarna. Det tredje skälet är politik på min skola. Och jag pratar inte om partidito. Utan hur olika alliansers och fraktioners göranden och låtanden som sipprar ner till oss högt betalande studenter på ett sätt som gör mig bekymrad. För att säga det minsta. Jag kan inte gå in på detaljer. Någon gång ska ni få hela historien. Trots detta ska jag fortsätta plugga intensivt från den 25/6 till den 14/9. Den som kommer hit och hälsar på bjuder jag på restaurant. Till exempel, den fantastiska shanghai-och-några-andra-regionala-köks-delikatesser-krogen som gode J bjöd mig och den nu hitresta svensk-asiatiska familjen från Stockholm på igår kväll.
Jo, det finns ett fjärde skäl. Eftersom era nätdagboksadresser för tillfället är blockerade kan jag inte läsa dem. Då tappar jag inspiration.
På bilderna ser ni frukten mangostan bland några litchi (ovan) och öppnad (till vänster). Mangostan är en fantastisk frukt med sötmandeltoner det mjuka vitlöksklyfteliknande fruktköttet. Tror dessvärre att den flygfraktas hit från sydligare breddgrader. Hade för övrigt en obehaglig mangoupplevelse i förrgår. Halsen började klia och jag fick en våldsam torrhosta. Avstår därför den frukten ett tag.
Etiketter:
bostadsproblem,
global uppvärmning,
Macchiavelli
14 juni 2007
Veckans citat
"The superficial is never to be overlooked." Garrison Keillor i Salon för ett tag sedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)