Roséchampagne

Jag tror att synintrycket präglar doft och smakupplevelsen. Det har faktiskt gjorts undersökningar som stärker denna uppfattning. Om jag inte minns fel hade man i ett experiment serverat samma dryck i två glas. I ett av glasen hade man använt ett rött färgämne som varken smakade eller doftade. I det andra hade man samma dryck fast färglös. Försökspersonerna tyckte att den röda drycken var sötare än den färglösa.
Jag har druckit några rosa champagner. Mina tankar går direkt till lingon, tranbär, röda vinbär, kartiga hallon och ibland även barnalbyl. Jag vet för övrigt inte om barnalbyl används längre. När jag var liten och man fortfarande hade telefoner med snurrskiva, två tv-kanaler och tisdagstorsk kunde man få barnalbyl om man hade feber. Barnalbyl smakade syntetiskt hallon. Åter till synintrycket. Jag skulle vilja blindprova champagner för att se hur mycket av doft och smakintryck som i själva verket är synpräglat. Vilka associationer man får när man dricker ur svarta ISO-glas. Tror att detta provningsförfarande är relevant även för stilla roséviner.
För övrigt har jag hittills inte druckit en enda roséchampagne som fått mig att bubbla inombords, fånle och trumma i bordet. Vilket många andra viner, både stilla och effervescenta, fått mig att göra trots att detta beteende kanske inte riktigt anstår en xx-åring. Är det så att de rosa bubblorna från Champagne inte är lika intressanta som de ljusare? Vill gärna bli övertygad om motsatsen. Eftersom jag gillar färgen.