Leta lägenhet del III

- Hur gammal är du? Är du gift? Har du barn? Ett sätt för kineser att lära känna andra människor är att ställa just den sortens frågor. Första gången de träffar någon. I mina mörkare stunder har jag blivit ganska matt av det. Nu vet jag att det inte är med någon ond avsikt det frågas. Så jag klarar det. Men den här gånger var det jag som frågade när vi just hade lämnat en lägenhet som jag tittat på. Den tillfrågade kallade sig Lucy. Hon och en annan kontaktperson mötte mig en halvtimme tidigare vid uppgång B på en tunnelbanestation inte långt från kontoret där jag tillbringar många vakna timmar. Ett säljargument för de som försöker få en att välja en viss lägenhet är att det bara ät tio minuters gångväg till en tunnelbanestation. Vi promenerar i mer än tio minuter bort från stationen. Huset är kanske 40 år. Fönstren på de nedre våningarna är försedda med galler på utsidan. "Varför har de galler?" frågar jag. "För att skydda mot inbrott" säger Lucy på sin amerikanskt klingande engelska som jag har berömt flera gånger. Uttalet fick mig att tro att hon var någonstans ifrån de förenta staterna. Mannen som gör henne sällskap säger ingenting. Han kan inte engelska. Huset saknar hiss. När vi har genom det mörka trapphuset och kommit upp på åttonde våningen knackar vi på en grön, tung järndörr som för tankarna till en skyddsrumsdörr. En man med gluggar i tandraderna och yvig lugg öppnar. "Den är nyligen renoverad" säger Lucy när jag synar det björkfärgade plattorna av högtryckslaminat på golvet. Det finns en soffa, ett glasbord och ett TV-bord. Och en till våning. Men jag går först in i köket. Där finns ingen kokmöjlighet. Ett uttag på högt på väggen motsatt arbetsbänken om man tänker sig att ställa kokplattor på den. En vit ho som skulle platsat i en tvättstuga. Kylfrysen står på vardagsrumsgolvet. jag går upp på övervåningen. Dubbelsängens bäddmadrass har fortfarande plastklädseln kvar. Utsikten är vidsträckt. Men, jag kommer inte att bo här. Det är hål i väggarna och elinstallationerna lämnar allt övrigt att önska. Badrummet stinker. Det finns heller inget som liknar ett bredbandsuttag. "Var finns internet?" frågar jag. "De kommer att dra in en kabel när du flyttar in." Säger Lucy. "Det här med gallerfönster på bottenvåningen inger inte förtroende" säger jag till Lucy. Oklart varför jag säger det. "Jag bara skojade när jag sade det där om inbrott" säger hon. Jag förklarar att jag inte är intresserad av lägenheten. Det är på vägen bort från lägenheten som jag ställer frågorna. Lucy blir överrumplad. Hon har aldrig hört en västerlänning fråga så direkt. Däremot är hon van vid att kineser gör det. Och, för er information; hon är 27, ogift, har inga barn och ingen pojkvän.