3 november 2009

2009:182 Allegretto

M bor med man och son i Mali. Det är ett land som jag inte visste just något om innan vi sågs i kväll. Jag visste att det saknar kust men inte att det är så stort, nästan Sverige gånger tre. Jag visste inte heller att det är ett av de fattigaste länderna på jorden. Den förväntade livslängden - möjligen använder jag fel term här - är kring 50. 
Jag hade stämt träff med M i foajén till det centralt belägna hotell som hon bor på nu när hon som hastigast är i hemlandet. Vi gick till Kungsholmen och hamnade på den där italienaren mittemot rådhuset. Den heter Ciao någonting och har en systerkrog på Östermalm där jag var för en vecka sedan. 
Varsitt glas nästan i sötaste laget Wyndham chardonnay. Restaurangen har tulpanglas som inte ger något vin rättvisa. På min tallrik låg för övrigt en salsicciapizza, på hennes en Vesuvio. På min pizza låg hopräfsad ruccola med inslag av slokande timjan. Det var helt okej ändå.  Sedan skulle vi gå till enoteket längre ner på samma gata. Det var stängt. 
Vi återvände till hotellet. Baren var full, det fanns inga sittplatser. Ett av glasvinerna var Stellenzichts shiraz. Vi tog det morelldoftande men lite övermogna vinet stående. Luften var fylld av nysprutad parfym och publiken verkade hitrest. Ingen överaskning egentligen, stockholmarna tar ju sällan in på hotell i den egna staden. Men det var inte vad jag ville uttrycka. Människorna i baren verkade vara här på semester, kanske ett paketarrangemang med teater och buffé inkluderad. Vad jag nu vill säga med det.

Wyndham Estate Bin 222 

Stellenzicht Golden Triangle Shiraz

Inga kommentarer: