Jag har haft tur i det genetiska lotteriet och jag vet vad jag äter. Eftersom jag inte är särskilt tung så jag kan springa på asfalt utan att knän och benhinnor tar stryk*. Nu håller jag på att förbereda mig för Bryssel 20 km om en vecka. En halvtimmes löprunda längs Årstaviken ger ett behagligt rus, faktiskt mycket skönare än det som framkallas av alkohol. Att vara omgiven av trädens klorofyllstinna bladverk, dra in flyktiga doftämnen från nyspruckna blomknoppar och känna hur den svalkande svetten sipprar längs pannan är inte heller fy skam.
Den fysiska aktivitetens baksmälla är träningsvärk, något man delvis kan förebygga med stretchning. Jag gör det till "Lately" med Stevie Wonder. Och den finns ju, som ni vet, på "Hotter Than July" som kanske var det sista riktigt jämna albumet av honom. För övrigt vet jag inte om jag ska korka upp något i kväll. Än.
* Peppar, peppar. Motsatsen kanske visar sig om några år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det finns faktiskt studier som tyder på att stretchingens positiva effekter är en myt. Ska luska frem dem.
Mitt mål i livet är nämligen att hålla dig i ett konstant osäkerhetstillstånd.
http://www.newscientist.com/article/mg16422173.700.html
Mest om stretching före träning, men intressant. Se även denna intervju:
http://www.newscientist.com/article/mg18324595.700.html
Tack för det, dvs att du vill hålla mig i ett konstant osäkerhetstillstånd! Får se om jag orkar läsa artikeln. Jag stretchar aldrig före träning. Istället går jag ut mjukt när jag börjar jogga. Om stretchningens goda effekter är en myt så kan jag åtminstone vara glad att jag fortfarande är så mjuk i musklerna. Har nämligen så gott som aldrig träningsvärk.
Skicka en kommentar