Trender, Mario Vargas Llosa och Panoramakafét

Jag hade blivit bjuden på en trendspaning på byrån Food & Friends, Nybrogatan 39. Därinne kände jag igen Anna och Elin. Senare fick jag syn på Alice och Sara. Och vd Lennart Wallander. Man bjöds på ruccola-mojito. Jag valde den alkoholfria varianten. En dryg timmes föredrag om mattrender med utgångspunkt i jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvists matmanifest från 2005 lyssnade jag på. Det var intressant. Jag är uppenbarligen trendig eftersom jag gillar gröt, eko och rättvisa. Nå, jag hade aldrig trott att jag var originell. Tidens anda är att man inte längre markerar vem man är enbart utifrån hur man klär sig eller vad man lyssnar på. Utan också i allt högre grad genom vad man äter.
Efter föredraget var det tapas från Locanda och ett mousserande från Carrington. Det blev bara ett glas eftersom alla var på väg. Så även jag som skulle träffa min bokcirkel på kulturhuset för att diskutera boken "Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet" av Lotta Lotass. En ganska usel roman, om än inte helt ointressant.
Men först skulle vi lyssna på peruanen och kosmopoliten Mario Vargas Llosa i ett samtal med översättaren Peter Landelius. I inträdesbiljetten ingick ett glas vin som man inte fick ta med sig in. Hur har de tänkt? Att ilskna kulturkonsumenter annars skulle kasta glas på författarna? Men servera i plastglas då för bövelen, det gör man ju på Hultsfred och i Roskilde! Jag svepte mitt skrikvin Dunavar Pinot Gris och tog plats i den månghövdade publiken. Samtalet handlade om skapande, resande och det mångkulturella Peru. Bland annat. Det var kul att upptäcka hur mycket spanska jag faktiskt förstod tack vare min kurs förra terminen på Folkuniversitetet. Dessutom blev jag sugen på att läsa något utöver "Bockfesten" av författaren ifråga.
Sedan gick vi upp till Panoramakafét där allt hade tagit slut. Jag beställde en översalt havskattsfilé med pressad potatis och någon dragonsåsmix. Till det ett flabbigt vitt sydafrikanskt: Leuwen Jagd. Det stod inte vilka druvor man använt. Bara att det höll 14,5%. Eftersom flera av de utlovade tillbehören till havskatten uteblev, kompenserade de mig med espresso och mintkaka efteråt. Det tycker jag var rart. Och om Lotass snackade vi inte särskilt mycket.
Ska försöka spreta mindre i fortsättningen, förresten.