Jag har en gång druckit rättvisemärkt vin. Vinet som var rött och kom från Sydafrika var inte minnesvärt men det hade knappast med märkningen att göra. Gröna viner - och då menar jag inte portugisernas vino verde - dricker jag då och då. De kan vara riktigt bra. (Man kan ifrågasätta hur gröna de är. Vissa av dem kräver stora konstbevattningsanläggningar.) Närodlat har jag hittills inte druckit. Göran Amnegårds Blaxtaviner är helt enkelt lite för dyra för mig.
Jag läste förra veckans nummer av The Economist (7/12 2006)* i helgen. I numret ifrågasätts den "etiska" maten och föreställningen att vi kan få en bättre värld genom att "rösta" när vi köper livsmedel. Man argumenterar bland annat enligt följande:
Grönt?
Om ekologisk eller organisk odling genomfördes överallt så skulle den kräva avsevärt större arealer än det konventionella jordbruket för att få fram motsvarande mängd livsmedel. Regnskog och andra känsliga biotoper skulle bli lidande. Större odlade ytor skulle också innebära mer utsläpp av koldioxid eftersom traktorer och skördetröskor skulle få jobba mer. Uppdatering: Läs Lisas kommentar nedan.
Rättvist?
En av svagheterna med rättvisemärkning är att den håller hårt prispressade marknader vid liv i stället för att få producenterna att gå över till annan odling som kunde löna sig bättre. Och därigenom ge lantbruksarbetarna drägligare villkor.
Uppdatering: Läs Lisas kommentar nedan.
Närproducerat?
Det finns närproducerat som förbrukar mer energi än samma produkt som odlats eller fötts upp någon annanstans och sedan transporterats över halva jordklotet. Exemplet var de relativt energisnåla fåren i Nya Zeeland som det enligt artikeln skulle vara bättre att frakta till England än att hålla engelska får.
Uppdatering: Läs Lisas kommentar nedan.
Nu har jag tyvärr inte numret i min hand varför jag inte kan redogöra mer detaljerat för argumenten. En av svagheterna med artikeln var att den inte någonstans - vad jag kan erinra mig - diskuterade biologisk mångfald. Men jag tror att det är ett relativt okänt begrepp bland ekonomer. Dessutom kan den vara svår att argumentera för. Uppdatering: nej det är inte svårt, det är bara att kolla på olika miljöer där den har försvunnit. Utfiskade hav med mera.
Jag tror mig dessutom ana att det kanske finns olika platser på jorden som är mer eller mindre känsliga för utökning av odlingsarealer.
Ett annat argument mot rättvisemärkta produkter är att livsmedelskedjorna ser en möjlighet att tjäna mer pengar på dem eftersom kunderna inte är så priskänsliga. Man tar således ut ett pris som är betydligt högre än priset på motsvarande prispressade produkt. Odlaren av det rättvisemärkta gör däremot inte motsvarande förtjänst. Alltså förfelar märkningen delvis sitt syfte. Jag vill ju tro - i min naivitet kanske - att man kan försöka hålla koll på alla led i kedjan för att se till att så inte sker. Måhända kanske inte ett stringent argument men: är det inte bättre med en lite bättre förtjänst än ingen alls?Uppdatering: Läs Lisas kommentar nedan.
Närproducerat då? Ja, visst är det bättre att cykla ut i skogen för att plocka kantareller än att köpa dem i butiken dit de fraktats från Italien. Man får dessutom frisk luft och motion på köpet. Men varor som vi konsumerar i större utsträckning än kantareller? Är det bättre att på egen hand köra omkring bland små gulliga gårdar för att köpa grönsaker, frukt och rotsaker än att handla dem i närmaste snabbköp dit de enligt logistiskt optimerade rutter fraktats från konventionella odlingar? Är det vettigt med brasiliansk oxfilé? Vem vet? Jag vill läsa mer, se beräkningar. Som kanske redan finns.Uppdatering: Läs Lisas kommentar nedan.
Artikeln är i högsta grad intressant. Den har inte ett ensidigt "marknadskramande" perspektiv. Mig fick den att börja tänka i lite andra banor. Och det kan ju behövas. Dogmatisk som jag tenderar att vara. Slutsatsen i artikeln är att det är bra att de här frågorna diskuteras eftersom de är så viktiga. Men att det viktigaste arbetet för en grönare, rättvisare och närmare värld fortfarande sker medelst röstning. Och då inte med hjälp av plånboken utan med valsedeln.
Uppdatering: Rösta både med valsedel och plånbok.
(Jag hade gärna sett att fler vetenskapsmänniskor kom till tals vad gällde grön odling. Nu framhölls endast de som var kritiska till den. Förespråkarna tillhörde - vad jag minns - olika intresseorganisationer. För det finns väl forskare som har hittat fördelar med ekologisk odling. Eller? Uppdatering. Det är klart att det finns! Det finns överskott som inte används och resursslösande odling för köttproduktion. Tack, Lisa!)
* Cykla eller gå till närmaste bibliotek och läs den.
12 december 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
30 kommentarer:
Economist är en av mina favorittidningar, som jag tyvärr läser alldeles för sällan nuförtiden. Den skrivs dock (mig veterligen) i mycket ringa utsträckning av ekonomer, utan man har en stab (måhända liten) av vetenskapsjournalister, kulturjournalister etc.
Intressant frågeställning - tror att den diskuterats hos matälskaren tidigare...? Hur som helst - exemplet med brasiliansk oxfilé tar ju upp konflikten mellan etiska (djuren går fritt och har det bra) och miljömässiga(utsläpp av frakt) överväganden. Jag har inte svaret. Däremot fortsätter jag envist med gamla världens viner i ett fåfängt försök at hävda "närproducerat"!
Jag anser att de nämnda paradoxerna möjligen är ett skäl att inte vara rabiat. Men de ör inte en ursäkt för att slött acceptera den givna ordningen.
Not impressed.
Nu har ju världen inte ett livsmedelsunderskott utan ett fördelningsproblem. I Europa har vi ett pinsamt överskott. Eller är det vettigt att elda med spannmål? Så arealen behöver inte ökas. Skulle vi dessutom äta mindre kött och rätt slags kött skulle den odlade arealen minska betydligt. I många fall är IP (minimerad användning av bla bekämpningsmedel genom förfinade tekniker) mer realistiska alternativ.
Argumenten för rättvisemärkning var idiotiskt. Att betala fullt ut och vettiga löner är inte att hålla en svag marknad under armarna. Det är fnoskiga europeiska jordbrukssubventioner och olika skyddstullar som gör just det.
Problemet med miljöförstörande närodlat är redan uppmärksammat och här kan livscykelanalyser vara ett stöd för konsumenten (och seriösa handlare). I STORT är det bättre att undvika långa transporter, men man kan givetvis triumferande peka ut fall där miöjöekvationen ger negativt utfall.
Närodlat har så mycket mer än miljöaspekter. Det är en fråga om att älska hantverk, matkultur och att ha kontroll över sin mat. Att kunna spana in sin kotlett IRL är livskvalitet.
Ekologiskt, rättvisemärkt och närodlat ska vara ledstjärnor, inte dogmer. Och de ska ifrågasättas. Men inte avfärdas. Det har vi inte råd med.
Alltså jag måste bli bättre på att analysera, uttrycka mig och argumentera!
JAG avfärdar inte det gröna, rättvisa eller nära. JAG tycker inte att den givna ordningen är bra. Men jag tyckte att det var intressant att höra andra röster än de som jag vanligen hör, jag är bland annat medlem i Naturskyddsföreningen. Och - som jag skrev - några viktiga aspekter, exempelvis biologisk mångfald togs inte upp. Ej heller - som Lisa påpekar i sitt upplysande och stringenta inlägg - livsmedelsöverskott, subventioner eller tullar. Argumenten mot rättvisemärkning blir ju mot bakgrund av de uppgifterna väldigt svaga. Och får - eller tomater - som jag också hört användas i argumenten mot närodlat är TVÅ exempel mot närproducerat. Bara två. Bloggandet blir aldirg bättre än när man får en läsarrespons som man lär sig något av. Och får en att tänka vidare. Slutligen: det jag skriver är inte hugget i sten. Men ibland hugger jag. Just i sten.
Hej! Här pågår intressanta diskussioner! :)
Har inte så mycket att tillägga utan håller med Lisa.(nu börjar jag låta som hennes man) ;)
Skulle bara vilja tillägga att vi kanske ska se över våra mer och mer globala matvanor. Är det rimligt att vi ska frakta livsmedel 1000-tals mil för att få mat på bordet. Från länder där befolkningen själva knappt har mat och rent vatten. Ett exempel jag tänkt på är den nya inne maten, Quinoa som kommer från Bolivia trakten, typ 1100 mil härifrån. Är det rimligt? Kunde inte någon trendkock införa ärtsoppan igen, med lite nya kryddningar. Den kommer ju i alla fall ifrån sverige.
Vinlus! Nu har din ängslighet lett till att du lagt dig alltför platt för rätt usla argument. Economist hade säkert en massa bra argument. Jag anser inte att vi ska odla "ekologiskt" till varje pris av precis samma orsaker som Economist anför. Motståndet mot bekämpningsmedel och handelsgödsel får inte vara en religion. Vi behöver med största sannolikhet ta till sådant för att kunna framställa maximala mängder föda till rimliga kostnader. Är det "ekologiskt" att acceptera en betydligt lägre avkastning för att få en Krav-stämpel?
Hej igen Robert. Härligt med lite nya arenor! Jag håller inte riktigt med dig när det gäller quinoa.
Är det ett självändamål att varje land ska vara självförsörjande?
Handel är en viktig förutsättning för fred, demokrati och välstånd.Dör att inte tala om hur mycket ökad livskvalitet det ger. Kulturutbyte i form av matvaror är inte onödigt även om det ska ifrågasättas.
Länder som Bolivia behöver exportera jordbruksprodukter för att ha råd med import av viktiga varor. Naturligtvis borde priset vara högre och täcka upp för transport och ge en skälig slant till odlaren.
Ibland är det smart att odla där det finns bäst naturliga förutsättningar. Quinoa kan inte odlas i Sverige och har många suveräna egenskaper. Om vi ska äta mer vegetariskt så är det just sådana supergrödor som behövs. Bättre att importera ett supergryn än trist vitt ris nästan utan näring.
Transporteras quinoan inte med flyg och lastbil är transporten inte så energikrävande.
Nej, bättre transporter och rättvisemärkt, tack!
(Och gärna fler recept på ärtsoppa.)
Vinluse:
Vill bara tillägga att ditt inlägg har en poäng när det gäller priser och olika led i försäljningen. Just nu håller jag på med att jämför priser på ekologiska och rättvise produkter i min egen stad. Det jag funnit är att det kan skilja upp till 30% på en och samma produkt, i olika affärer. Jag kan inte tänka mig att den som odlade äpplena eller vad det nu var, får 30% mer när han säljer dom till uppköparen.
Lisa:
Vi kommer nog inte att finna varandra i denna diskussion, heller. ;) Du har ett väl rotat intresse för mat och deras kulturer. Själv är jag en inbiten miljötok som kan leva på ärtsoppa och morötter, bara för att minska på koldioxidutsläppen i världen. Sen tror jag inte det är rimligt att vi ska låta fattigare länder producera mat åt oss, när de själva har svårt att få tillräckligt med rent vatten för sig själva. Det finns många andra miljöaspekter som man kan ta upp som talar för en mer närproducerad mat. Självförsörjning är väl ett själ som något, med tanke på om krig , epidemier eller andra oroligheter skulle bryta ut. Just nu upplever jag det som att Sverige håller på att tappa det greppet.
Vad är det för viktiga varor som Bolivia behöver importera? Elektronik från China? ;)
”trist vitt ris”, skriver du. Själv har jag skippat det riset sen en tid tillbaka. Just för att det var näringslöst. Orsaken till att det riset haft framgång i världen är just konstgödningens effekt. Den sortens ris svarar väldigt bra på det kemiska jordbruket. Precis som vete och majs gör. Välj i stället ett råris från Italien, gärna kravodlat, istället för ett polerat från Kina.
Eh, nu är ju ett av de stora problemen med riset metangasen som utsöndras under produktionen. Samt det faktum att ris kräver mycket konstbevattning (också energikrävande). Transporten är bara en del av miljöpåverkan (och båt från Bolivia är inte nödvändigtvis sämre än lastbil från Italien.)
Tittar du på energiåtgång/miljöpåverkan i förhållande till näring ligger nog den anspråkslösa, lättodlade quinoan rätt hyfsat till. Bland annat är de järnrika och järn är ett stort problem för kvinnor som inte äter mer (resurskrävande) kött.
Visst, om man nu vill ha ris är det ju bra att välja ett som kommer från Italien ur VISSA aspeker. Jag ser hellre att mina slantar går till Bolivia.
Om de vill investera i kinesisk teknologi, popcorn med ölsmak eller sjukhusutrustning har jag svårare att styra över.
Att vi slutar köpa deras produkter kommer det knappast att gynna deras utveckling. Däremot borde vi slopa skyddstullar så att de producerande länderna kunde förädla olika produkter på plats och på så sätt kunna tjäna mer pengar på sina produkter.
Väldigt få är beredda att leva på potatis och ärtsoppa av altruistiska skäl. Historien är full av sorgliga exempel på vad isolationism leder till. Det är möjligt att det är smart att vara självförsörjande i fall av krig. Själv föredrar jag hypotesen att länder som har en rättvis och livaktig handel med varandra i det längsta undviker väpnade konflikter.
Lista:
Du drar allting till sina ytterligheter tycker jag. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Bara för att man kan vara självförsörjande, så behöver man ju inte sluta upp att handla med andra länder. Ris behöver ju nödvändigtvis inte åka lastbil, järnvägen finns ju kvar, än så länge. Vi har mer produkter i Sverige än Potatis och Ärter, eller? I så fall är det illa. Försöker du att vinna poäng? ;) Du är både mer påläst ock mer bildad än jag så jag har inget att sätta emot. Men jag är vetgirig och nyfiken, så dela gärna med dig av dina kunskaper. ;)
En fråga, har du läst ” Till världskapitalismens försvar” av Johan Norberg? Dina argument låter lite som hans. I så fall vad tyckte du om boken?
Här är en som försöker att vinna poäng. ;);)
Gula ärter innehåller 6mg/100g
Quinoa innehåller 8mg/100g
Håller det argumentet?
Järn, skulle det vara, och inget annat. :)
Nu är jag på hugget! :)
Hittade denna text på http://latinamerika.nu/Fakta/8/geografi-och-miljoe/?c=1Bolivia
"Men det finns också många hot mot miljön. Skogsavverkningen är ett av dem, men också svedjebränningen, och Världsbanken uppskattar att Bolivia förlorar 200 000 hektar regnskog varje år till följd av svedjebränning. Något mindre än hälften av landet är täckt av regnskog men under de senaste åren har mycket stora arealer avverkats av nybyggare som vill odla och behöver betesmark för boskap. Ofta bränner de skogen vilket leder till omfattande skogsbränder och därigenom stora luftföroreningar. Avverkning sker också för att plantera ädelträ för export. Genom detta ökar erosionen och så småningom utarmning av jorden vilket leder till att folk söker nya bosättningar och ny mark."
För mig känns det inte helt självklart att Bolivia ska exportera mat till mig, när det kanske bidrar till att regnskog bränns ner, eller?
Oj, det här vara en intressant diskussion som sträcker sig över miljö, till handelspolitik och säkerhetspolitik. Jätteskoj.
Jag tenderar till stora delar att hålla med Lisa. Jag gillar Economist som sagt, de har ofta en allsidig belysning av de flesta frågor de tittar på. Tyvärr, kan jag väl dock säga, hamnar de kanske (i förhållande till min politiska åskådning) ibland i väl dogmatiska marknadslösningar.
Men, jag tror att det största hindret mot u-ländernas (om man fortfarande använder den beteckningen) utveckling är de handelshinder, framförallt på jordbruksområdet som västvärlden sätter upp, och som vi skjuter oss själva i foten med. Våra ekonomier skulle på sikt utvecklas mer om vi släppte vår romantiska jordbruksföreställning, och accepterade att andra länders klimat kanske är mer gynnsamma för viss jordbruksproduktion. Det är ju inte heller så att vi genrellt sett importerar mat från områden där folk svälter.
Utan att vara expert på Quinoa-odlingen i Bolivia, så har jag svårt att tro att det är det som är den främsta orsaken till att de skävlar regnskogen, i citatet nämns ädelträ. Om vi importerar en himla massa Quinoa (som jag ädrig har ätit), så kanske de kan bygga en ekonomi på det, istället för på ädelträ.
Dessutom, vi måste acceptera att de fattiga länderna vill utvecklas, och vill tillvarata sina naturtillgångar. Sedan kan vi, genom att agera medvetna konsumenter och turister bidra till att deras välfärdsökning sker på ett sätt som är miljömässigt rimligt. (Utvecklingen av gorilla-turismen i Central-afrika är ett sådant exempel. Genom att befolkningen tjänar mer på att guida turister än på att sälja gorilla-händer, så medverkar man till att bevara gorilla-stammen)
Slutligen; självförsörjningsargumentet tror jag inte ett ögonblick på. För det första har hela försvarsplaneringen de senaste 20 åren rört sig bort från att bygga på en långsiktig avspärrning. Herregud, försvarets uppgift är ju inte längre att i dagsläget försvara Sverige. Varför skall vi bygga upp ett jordbruk för det ytterst osaannolika scenariot att det blir ett nytt Andra Världskrig. Dessutom har jag för mig att det gjordes en utredning för en himla massa år sedan som visade att den svenska självförsörjningen (som vi då hade) inom jordbruket var en myt. Jordbruket var då så beroende av insatsvaror och olika kemiska medel från utlandet, att vi i händelse av avspärrning ändå inte skulle kunna producera tillräckligt.
The blogger…:
Intressant att höra dina åsikter, speciellt den om Quinoa och ädelträ. Nämnas kan att jag inte delar alla. Kul att du tog upp att jordbruket är beroende av kemiska medel från utlandet. Det är ju något som vi måste sträva efter att bryta. För trenden visar att beroendet bara ökar och ökar, i alla länder. I centrum står ett par stora tillverkare av kemikalier som gör stora pengar, både på oss här i västvärlden och i u-länder. Dessutom skapar det ett beroende som är svårt att bryta.
Jag är absolut inte tokliberal som förordar en handel utan restriktioner. Men restriktionerna ska handla om arbetsförhållanden skäliga priser, miljöaspekter och etik. Inte om nationalpolitiska åtgärder som att skapa skyddstullar för att ett land ska bedriva en överprodukton för att hålla nönderna nöjda eller vara vara "självförsörjande. Om jag minns rätt så är den gröna revolutionen i Saudiarabien ett skrämmande exempel där man genom intensivt jordbruk lyckades bli exportör av vete istället för att importera. Ett sätt att visa musklerna på grundvattennivåns bekostnad. Nu försaltas de konstbevattnade jordarna ... Deet är inte rätta stället att odla vete.
Quinoa ska nog jämföras med risets näringsvärde snarare än ärtornas eftersom det är så det används. Och exemplet du nämnde gällde nog inte en portion utan 100 g torr vara.
Jag tycker att det är olyckligt att det blir en så stark polarisering mellan de "ekologiska" livsmedlen och de andra. I själva verket lönar det sig ju mer miljömässigt att en större mängd bönder gör små förändringar än att en handfull skapar nischprodukter för oss självgoda högutbildade i medelklassen.
Jag håller absolut om att mycket av det vi äter ska vara lokalt producerat. Men tyvärr lever vi i ett klimat där maten blir enahanda utan import. Och att odla i västhus ger som sagt ofta en sämre ekvation än importerat. Då gäller det att handla på bästa möjliga vis.
Jag tycker att det man framför allt ska vara förbannad över är att det finns gul lök från andra sidan jordklotet i våra affärer.
Lisa:
Jo du har rätt i att för mycket tullar och tokig politik kan ge helt fel resultat. Läser just nu i ett färskt nummer av AmnestyPress att, jag citerar, ”En annan viktig fråga för ursprungsbefolkningen är rätten till jord. Ett hundratal jordägare äger mer jord än två miljoner fattiga bönder tillsammans. I först fasen ska nu 2,5 milj hektar improduktiv, statlig ägd mark, distribueras till ursprungsbefolkningen och jordlösa i landet. Redan har tusentals människor som tidigare varit jordlösa försetts med land. Evo Morales(presidenten) uppmuntrar lokala småbönder till odling och importen har strypts för att gynna det egna landets småbönder. Däribland ingår att stötta kokaodlare.”
Här är väl ett lysande exempel på nationalpolitiska åtgärder för att gynna inhemska bönder. För mig som är novis i ämnet så ser det helt rätt ut, eller vad tror du?
Förra innläggets citatet gäller Bolivia, för att hålla oss till den röda tråden, eller hur var det nu? ;)
Som av en händelse har DN en artikel om idag om hushållens miljöpåverkan, med slutsatsen att det är den långväga maten som är den största miljöboven; http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=597305&previousRenderType=6
Vad som är påfallande i debatten om "goda livsmedel", liksom i miljödebatten i stort, är hur lätt det är för somliga av oss (som aldrig orkar ta till oss, eller ens ta in, information från röster som hävdar att vi måste ändra livsstil nu) att falla pladask för argument som visar att den nuvarande ordningen, trots allt och i stort, verkar vara bäst för miljön. Och som av en händelse passar den våra plånböcker och levnadsvanor bäst.
Med detta sagt vill jag tillägga att jag tror att vi absolut skall fortsätta handla globalt, men att detta skall ske på rättvisa villkor.
Kritan:
Jag håller fullständigt med dig!
Vad som är viktigt att ta hänsyn till i den globala handeln är hur stor belastning den är för miljön. Det är en viss skillnad att transportera en vara 100mil jämfört med 1000mil. Om det nu visar sig att vårat globala handelsutbyte idag överstiger vad jorden klarar av, vilket jag tror vi passerat för länge sedan, så är vårt agerande mycket kortsiktigt. Vad tjänar det då till att vi utbyter varor och kulturer på ett sätt som äventyrar kommande generationers existens?
Lockelsen med rättvisemärkt är att den västerländske konsumenten får känna att han/hon gör något. Den grundar sig alltsom oftast i synen på tredjevärlden som konstant fattig och aldrig i utveckling, en självförsörjande bonde är och förblir en självförsörjande bonde som lever i armod men håller näsan ovanför vattnet mha "rättvisemärkta" produkter och bistånd.
"Om det nu visar sig att vårat globala handelsutbyte idag överstiger vad jorden klarar av, vilket jag tror vi passerat för länge sedan, så är vårt agerande mycket kortsiktigt. Vad tjänar det då till att vi utbyter varor och kulturer på ett sätt som äventyrar kommande generationers existens?"
Om vi köper argumentet rakt av att växthuseffekten skulle hindras av att fossila bränslen inte används. Då ska vi naturligtvis ta fram andra energikällor, en minoritet av den energi som kan utvinnas finns i fossilabränslen, dessutom kommer dessa att ta slut någon gång så helt oberoende av uppvärmningen så måste alternativ tas fram.
Det finns många som hävdar att den globala uppvärmningen kommer att ske helt oboreonde av människan och att det möjligen kan skilja på 50-100 år vad vi påverkar. Precis som uppvärmningar och nedkylningar har skett av jordklotet långt innan människan ens fanns.
Man ska också komma ihåg att liknande domedagsprofetior framförden redan 1970, då det hävdades att jorden aldrig skulle kunna klara av att föda 6 miljarder människor, framför allt pekade man på Kina och Indien som då inte kunde föda sina befolkninger. Hur skulle det se ut om dessa länder tre dubblade sin befolkning.
Intressant nog så försörjer just Indien och Kina idag sina befolkningar betydligt bättre än vad man gjorde för 30 år sedan, då medellivslängden i de bägge länderna var 39 år (idag 62) och 41 år (idag 70).
Dessutom måste man fråga sig, vem betalar priset för minskad handel. Just 1970 så börjades kampanjen mot DDT som användes mot malaria. På den tiden så hade västerländska konsumenter de facto en makt som kändes i tredjevärlden (så är det lyckligtvis inte idag) kopplingen mellan minskat antal fåglar (som dessutom inte var belagt) och DDT användningen gjorde att man västvärlden med Sverige och Norge i fronten drev igenom ett förbud. Vid den tidpunkten hade man näst intill utrotat malaria i Afrika och Asien. Sedan förbudet infördes har 600.000 avlidit årligen i malaria.
Så frågan är alltid, vem betalar priset? Vem betalar priset för en minskad handel?
Bäste francophobe,
föreställningen om utvecklingsländernas arbetande befolkning som du tillskriver köpare av rättvisemärkt tror jag är felaktig. Jag tror istället att det är en föreställning om att leverantören av varan och leverantörens anställda inte har drägliga levnadsvillkor eftersom de är underbetalda som driver köparen. Och att köparen känner en vanmakt inför att påverka orättvisorna politiskt. Om man har en möjlighet att ge producenterna bättre betalt - genom rättvisemärkning - kanske de får drägligare liv.
Påståendet: "Det finns många som hävdar att den globala uppvärmningen kommer att ske helt oboreonde av människan och att det möjligen kan skilja på 50-100 år vad vi påverkar." tror jag också är felaktigt. Som jag har förstått saken finns tvärtom ett större samförstånd inom forskarvärlden om att den ökninga av koldioxidhalten som vi nu ser är orsakad av det accelererande bruket av fossila bränslen.
För det tredje, visst har vi konsumenter i västvärlden makt över u-länderna. Om det inte vore för våra idiotiska handelshinder som bl.a. EU upprätthåller skulle u-länderna ha större möjligheter att konkurrera med sina produkter. Om det inte vore för att vi tycker att ett par jeans som tillverkas i Kina högst får kosta 4,30 dollar för inköparen - exemplet taget ur dokumentären China Blue - skulle inte lönerna för sömmerskorna vara så låga som 40-50 öre i timmen. Det finns åtskilliga fler exempel. Nog känns västerländska konsumenters makt i tredjevärlden än i dag alltid!
Men jag håller med dig om att domedagsprofetior ofta har visat sig felaktiga och att det är positivt att medellivslängden och hälsan ökar i delar av världen.
Varför kallar du dig för francophobe, förresten? Det skulle vara intressant att veta.
Väl talat Vinlusen!
Jag har inget att tillägga, just nu.
francophobe:
Du skriver:
".....en minoritet av den energi som kan utvinnas finns i fossilabränslen, dessutom kommer dessa att ta slut någon gång så helt oberoende av uppvärmningen så måste alternativ tas fram."´
Önskar att jag kunde se in i framtiden. Tyvärr har vi fortfarande mycket fosilabränslen kvar som kan gör mycket stor skada för livet på jorden. Frågan är, kommer vi att köra slut på alla oljedepåer, koltäckter och gas, innan vi på allvar ställer om vår energi användning? Hur länge ska vi vänta innan denna "nya" energi källa dyker upp? Vem har intressen av att det gamla energi systemet finns kvar? Många frågor och allt för mångfa slappa politiker!
Nu kanske jag hoppar in mitt i en intressant diskussion - be rom ursäkt då. Vill bara slänga ur mig kommentaren att det är lite dumt att klaga på att ekologiskt odlat skulle ta si och så stora arealer om man inte ens nämner att kött är en troligtvis ännu större syndare vad gäller stora odlingsytor.
90 % av de odlade grödorna som ett djur äter förbrukas och når aldrig köttbiten. Ska man köra enligt en tallriksmodell ska det väl vara en tredje del kött? I så fall har det gått åt 5 gånger så stor yta för att få fram köttdelen av tallriken som för att få fram den övriga delen. Man hade kunnat minska odlingsytorna som krävs för varje måltid med 75% om man slopade köttet på tallriken och ersatte det med lika stor mängd vegetabilier. Det är dock inte riktigt sant då man måste äta mer vegetabilier än kött för att få i sig lika mycket näring och energi, men säg 50% då - en halvering av odlingsytorna. Om då ekologisk odling skulle dubblera ytan som behövs för odling, något jag absolut inte vet om det gör - troligtvis inte, skulle vi likväl kunna äta vegatariskt och ekologiskt såsom icke-vegetariskt och icke-ekologiskt. Vad låter nyttigast?
Hej Pelle,
klok synpunkt. Jag funderar på att sluta äta kött av precis den anledningen. Vilt och fisk (som inte riskerar att utrotas) fortsätter jag nog med.
Pelle ovan har helt rätt. Köttproduktion tar betydligt större arealer i anspråk än vilken ekologisk odling som helst. Plus att den bidrar till både växthuseffekt och vattenbrist. Så om fler gick över till vegetarisk kost skulle maten och miljön räcka längre. Jag har inte ätit kött på tio år men har aldrig haft järnbrist. Numera berikar man ju makaronerna för oss fattiga studenter;)
Apropå fisk, någon som vet var man kan finna info om vilken fisk man kan äta med gott samvete? Antar att odlad fisk går bort.
//jns
Hej intressant debatt!
Här är en länk till WWFs fiskguide: http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-kust/lsningar/fisk-till-middag/1133536-fisk-till-middag
Här står tydligt vilken fisk som är ok att äta och den man bör undvika pga av dess utrotningshot!!
Skicka en kommentar