2 december 2006

Ute i världen skrattar man åt oss

I torsdags kom beskedet: förbudet mot svenska privatpersoners import av alkoholhaltiga drycker strider inte mot EU:s regler. Jag hörde nyheten på radion. Bryr jag mig? Knappast. Varför inte? Jo, jag tycker att Systembolagets utbud och prissättning inte ger mig någon anledning att privatimportera. (Observera att beslutet inte gäller så kallad resandeinförsel. Om man vill lasta bilar eller minibussar med upp till 90 flaskor vin så kan man naturligtvis fortsätta med det.)
Läs mer bland annat här, här och här.
Om man vill lyssna på den kakafoni av röster från "vanligt folk" som beslutet gett upphov till kan man läsa här.

Sedan kan man - om man är mer lagd åt det politisk-filosofiska hållet än jag - naturligtvis också diskutera om Systembolaget är OK som företeelse. Ska vi ha en inrättning som har monopol på butiksförsäljning av alkohol? Somliga hävdar motsatsen.

En tredje fråga att ta ställning till är om staten ska driva bedriva alkoholproduktion och dito import i vinstsyfte. Där är min uppfattning för en gång skull väldigt enkel. Svaret är nej. Man kan inte med ena handen jobba för att folk ska köpa så mycket sprit som möjligt och sedan med den andra försöka bedriva en hälsopolitik. Vin & Sprit bör säljas. Så här skrev dåvarande näringsministern Leif Pagrotsky för ett par år sedan: "Jag tycker att det är bra att Vin & Sprit har byggt upp ett av världens främsta varumärken. Det ger välbehövliga pengar till statskassan och dessutom tar bolaget ansvar för sin marknadsföring och försäljning på ett sätt som ingen privat aktör hade gjort." Just det senare med marknadsföringen kan det ibland vara lite si och så med. Inte minst med tanke på den nyligen indragna annonsen för bolagets kronjuvel. Apropå spriten med den fina flaskformen; har ni inte läst Carl Hamiltons "ABSOLUT. Historien om flaskan" redan så ska ni göra det.

För att staten ska få in mer skatteinkomster borde vi kanske införa något slags "fettskatt". Hur en sådan skatt skulle vara utformad kan man naturligtvis diskutera. Representanter för livsmedelsbranschen påstår att ett av skälen till den ökade övervikten bland barn är att de rör sig mindre nu än tidigare. Det argumentet verkar inte riktigt hålla, åtminstone inte om man får tro forskningsresultat som Michael Sjöströms grupp har presenterat. Läs mer här. En fettskatt skulle naturligtvis aldrig kunna göra hela folkhälsoarbetet. Bort med läskautomater från skolorna. Bättre undervisning och information i ämnet. Med mera.

För övrigt forskas det om hälsa och social position också, om ni inte visste det. Några av mig snabbt framgooglade länkar finns bland annat här, här och här. Jag gör absolut inga anspråk på att ha läst in mig varken på detta område eller det som Michael Sjöström är verksam i. Jag har heller inte tillgång till data som visar hur citerade dessa forskare är. Men jag tycker att ämnena är i högsta grad intressanta. Inte minst från arv- och miljö-synpunkt.

Vad tycker ni?

1. Är det fel att privatimporten förbjuds?

2. Ska systembolaget avskaffas?

3. Ska Vin & Sprit säljas?

4. Är idén om fettskatt helt befängd?

Rubriken: ett märkligt argument som regelbundet används i olika debatter.

*Väldigt svagt, som källhänvisning betraktat, jag vet.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Ja. Ja. Ja. Staten skall övervaka att de som handlar med alkohol gör detta ansvarsfullt och i enlighet med lagar och förordningar.

Fettskattens poäng skulle väl vara att ett högre pris skulle hämma efterfrågan på onyttiga produkter, antar jag...

Dessvärre tror jag att de som vill/känner att de måste äta mycket fett kommer att prioritera det, även om det blir dyrare. Ungefär som med spånken, alltså.

Sockerskatt känns i så fall mer motiverat; min uppfattning är att superlågprismärkena (Eldorado, Euroshopper etc) kompenserar låg kvalitet, riktigt låg kvalitet, med mycket socker.

Sen finns det ju två stora invändningar: den tekniska, dvs, når vi de effekter vi vill genom att lägga på en massa skatt? Tveksamt.

Samt den moraliska: skall alla sätt att bete sig dåligt mot kroppen begränsas så längt möjligt? Vad vill vi, bli mycket gamla eller ha kul och äta gott?

Vinlusen sa...

"Fettskatt" är alltså ett samlingsnamn för skatt som orsakar fetma. Jag inbegriper även socker här, ursäkta otydligheten. Alltså, om vi betalar skatt till sjukvård måste vi ha synpunkter på hur dessa pengar används. Om vård av följdsjukdomar till följd av dålig kosthållning; hjärt-, kärl- diabetes, stroke mm kostar oss en massa pengar så blir frågan inte så enkel som att "Vad vill vi, bli mycket gamla eller ha kul och äta gott?". Om vi tänker oss ett ultraliberalt el libertatianskt samhälle där var och en betalar för sig dvs inga skattemedel till sjukvård, så blir frågan genast enklare. (Ett sådant samhälle riskerar dock eventuellt att bli mindre barmhärtigt mot de stackare som föds med genetisk dispositon för diverse sjukdomar.) I det samhället får man helt enkelt "skylla sig själv" om man inte tar hand om sin kropp. Man har helt enkelt gjort ett dåligt val som man måste betala för. Men samhället ser inte ut så och de flesta svenskar vill inte ha det samhället heller.

Att använda skatter för att uppnå olika effekter är diskutabelt, jag medger det. Däremot tror jag på vetenskapliga rön som underlag för politik. Och information till allmänheten.

Men frågan är betydligt mer komplex än så. Billiga halvfabrikat, dopade med socker och transfetter är kanske ett bekvämt alternativ för stressade familjer.

Jag tror att de flesta svenskar har råd att äta både gott och nyttigt. Men alla prioriterar inte utgifter på samma sätt. Prylar och annat konkurrerar med maten i hushållsbudgeten.

Vi har väl kommit längre än att fortfarande tro att det finns en motsättning mellan gott och nyttigt!

Jag tror att Stephan Rössner* har sagt: "Man kan äta allt men inte allt hela tiden". Han har också sagt - vilket liknar din synpunkt: "Vad är meningen med ett torftigt liv om man vid bortgången fortfarande hade bra blodvärden?"

För övrigt verkar det som något händer i livsmedelsbranschen nu. Socker- och fettfrågan börjar tas på allvar. Hoppas bara att de eländiga transfetterna försvinner eller varudeklareras så snart som möjligt. Nu törs jag inte köpa pepparkakor längre. Får väl baka själv istället.

*http://sv.wikipedia.org/wiki/Stephan_Rössner

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

1. Ingen uppfattning
2. I princip ja, i praktiken gillar jag systembolaget.
3. Ja. Ur ett tillsyns- och hälsoperspektiv spelar det ingen roll om produktionen är statlig eller ej. Nu är det bara en kassako för staten. Bort, bort, bort.
4. Nej. För det första är det (väl?) ett gränsdragningsproblem. Som jag har förstått det debatterar expertisen huruvida allt fett verkligen är onyttigt.
För det andra (och framförallt) så är det i mitt tycke inget samhällsproblem, utan ett omfattande individuellt problem. Till skillnad från röken, kröken, avgaser och andra utsläpp som påverkar andra människor, drabbar ett för stort fettintag bara dig själv. Och skulle vi lägga en straffskatt på allt som kan orsaka sjukhuskostnader, så skulle listan bli lång. Damtidningar (som främjar ett osunt anorextiskt beteende), sport, bilar, cyklar, högklackade skor. Ja, kanske inte det sista.

The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Jag glömde: Rubriken är så töntig. ja, inte som rubrik, men som påstående. Det måste väl vara höjden av etnocentricitet att tro att resten av världen bryr sig så mycket om Sverige att de orkar skratta åt oss.

Vinlusen sa...

Kul! Debatten är igång. Jag måste upprepa: fettskatt är ett namn på en skatt som skulle läggas på livsmedel som med ovanligt högt socker- och eller fettinnehåll - hur man nu skulle definiera det - gör så att folk riskerar att bli överviktiga eller feta.

Jag kanske missuppfattar vad du menar med gränsdragningsproblem. Det finns definitioner på såväl övervikt som fetma. Och båda dessa tillstånd har blivit vanligare de senaste 20 åren. Det är alltså ett folkhälsoproblem och det har många orsaker.

(Det är sant att expertisen debatterar om vilka fetter som är nyttiga respektive onyttiga att få i sig.)

Det råder stor konsensus om att fetma ökar risken för följdsjukdomar.

Fettskatt är nog svajigt tänkt. Bra journalistik och konsumentupplysning är nog bättre medel i kampen mot ohälsan. Och det kanske hjälper! Läskkonsumtionen har enligt vissa källor: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10240007.asp gått ner.

Lisa sa...

Det besvärliga är att det är oklart om huruvida ett stort fettintag verkligen leder till ohälsa.
Det klassiska expemplet är studierna från Kreta där man tryckte i sig fett (energiprocenten låg på fasansfulla 40%). Trots detta var befolkningen frisk.

Typen av fett är viktigare, och hur det är behandlat. och vi vett faktiskt inte exakt vilka effekter olika fettsyror ger. Samma sak gäller sockerintag.

Ska olivolja beskattas? Solrosolja? Palmolja? Kokosfett? Smör? Honung? Dadlar? Tryfffelolja? Nötter?

Rätt svår nöt att knäcka för stackarna som ska räkna ut skattesatsen.

För övrigt: Absolut straffskatt på högklackade skor. Drabbar minsann andra oskyldiga som blir stansade. Och mina furugolv i Malmö hämtade sig aldrig efter nyårsfesten då en kraftig kvinna skulle sporta sina nya stilettklackade.

Minns ni inte "ensam ung kvinna söker" eller vad den hette. Där psykopaten visade att lovet är kort kort men klacken lång. Eller nåt.

Gudmundson sa...

Ja * 4. Instämmer med kritan ovan att staten kan reglera försäljningen, och instämmer med Vinlusen att det är fullkomligt dubbelmoraliskt att kränga sprit för att finansiera den egna välfärdsstaten (liksom kränga roulettespel - jamen varför köper vi inte upp några lönsamma horhus i asien på en gång och finansierar pensionssystemet?)

Slutligen är fettskatten en befängd idé, inte bara av Lisas skäl, utan även för att exempelvis chips redan idag är omåttligt dyrt utan att för den skull avskräcka från köp.

Om man nu vill straffskatta bort skadligt beteende kan jag argumentera för en början i andra änden: vi vet att arbetslöshet allvarligt försämrar hälsotillståndet (för män, i alla fall) - varför inte avskaffa arbetslöshetsersättningen helt och hållet?

Vinlusen sa...

Jag är inte för en skatt på ämnen som tros orsaka fetma. Och för tredje gången "fettskatt" var ett namn på beskattning av substanser som orsakar övervikt och fetma. Basta! Men gränsdragnings- och definitionsproblem mm gör att det är omöjligt med en sådan skatt. Kul att det blev en debatt. Jag vet att det diskuteras om och i så fall vilka fetter och sockerarter som är farliga. Måttlighet är bra. Det är oftast inte hälsosamt att vara fet. Period. Ska vi lyckliga normalviktiga bry oss om de feta och i så fall hur??? Varför ska vi förbjuda högklackat? Det är ju snyggt. Men jag får alltid ont i ryggen

Anonym sa...

Någon bisarr dansk lektor förespråker dels fettskatt, dels andra tilltag: http://madkultur.dk/?article=1158061854