64. Föreställningsförmåga

Av Oscar Wilde har jag bara läst The Picture of Dorian Gray. Jag har sett The Importance of Being Earnest på Uppsala Stadsteater någon gång under förra seklet. Kanske läste någon högt ur Spöket på Canterville när jag var liten.
Av Anton Tjechov har jag både läst och sett mer. Noveller, Måsen med mera.
Stephen Fry's romaner har jag inte läst. På hans blogg prenumererar jag och ibland har jag hans podcaster i öronen när jag promenerar på Gongrentiychang Xilu på väg till eller från jobbet. Jag har sett honom skådespela en del, bland annat i V for Vendetta, Peter's Friends och Absolute Power.
Stephen Fry har spelat Oscar Wilde. Nu, och flera gånger tidigare, har han skrivit om honom. Idag läser jag Fry om Wilde, Tjechov och imagination. Ett ord som jag, och Norstedts ordbok - visar det sig, översätter med föreställningsförmåga. Fry skiljer mellan fantasi och det förra. Vem som helst kan hitta på någonting, förmågan att gå in i någons medvetande, att vara i besittning av föreställningsförmåga, är det som skiljer de stora författarna från vem som helst. Skriver Fry. Läs själva.

(Jag skickade GY den här länken också. Eftersom hon ska skriva en uppsats just om Wilde. Min blogg kommer att genomgå någotslags omdaning. Jag vet inte riktigt vad som ska hända med den. Men jag ska försöka begränsa mig till att skriva om intrycken i Folkrepubliken, vad som är gott att dricka och äta här, vad jag gillar i bok-, film- och musikväg och vad som i övrigt är värt att förtälja. Det där sista står ju kanske i direkt motsatsställning till begränsning. Äh, jag vet inte. För övrigt förstår jag inte varför Lotten är blockerad här.)