8 mars 2007

Vinprovning i brf:en

När min granne stötte ihop med mig på väg till Hornstull med en flaska Terres Fumées fastklämd i flaskhållaren på min cykel för ett halvår sedan frågade han om jag var intresserad av vin. Jag svarade inte: "Är påven katolik?". Utan, "Jo, det är jag ju." Och så drog jag upp mitt medlemskap i Munskänkarna. Etcetera. "Du skulle inte kunna tänka dig att ha vinprovning i föreningen då?" "Jo visst." Det hade jag totalt glömt tills han berättade att de hade satt upp en intresseanmälan. Minst 15 pers var intresserade. Hur blev det nu? Jag slet i de hårsäckar som fortfarande kunde producera keratinprotuberanser tills jag kom på temat: Italien. Det är ett komplett omöjligt tema. Italien står för nästan en femtedel av världens vinproduktion. En massa olika vinstilar finns följaktligen representerade i landet. Hur ska man välja? Pantelleria, zibibbo eller barolo? Montepulciano d'Abbruzzo eller Vino Nobile di Montepulciano. Pantelleria,- uppdaterat 20070310 en ö går inte att dricka, ska vara Moscato di Pantelleria - Marsala, Vin Santo eller Soave? Eftersom en del av mitt hjärta alltid kommer att slå för Chianti blev det tvenne sådana. Det kunde ha blitt en radda om ni förstår vad jag menar men nu blev det inte så. Som komplement hade jag Oenoforos sicilianska godis och en "ductile" Amarone från Tenuta Sant Antonio. Jag - smådabblaren i allt, the jack of all trades, master of nothing, the cocktail conversationist - lyckades hålla i en uppskattad provning. Slapp betala för vinerna som provades. Fick fin choklad som present. Och applåd. Blev bjuden på en Baron de Ley som en granne öppnade. Hade kul helt enkelt. Och kan inte se att världen är alltigenom ond.
Korta observationer: chianti håller en bordelaisisk stramhet som jag gillar än mer nu när jag närmar mig pensionsåldern. Jag gillade den redan för sex år sedan på plats men förstod då inte hur bra den var. Raccolto var bättre för fem år sedan när jag drack den första gången. Inställsamhet är ordet. Blåbär och vanilj. Amarone är ett kapitel för sig, även den vaniljdoftande men mer åt piptobakshållet.

Slutställningen blev:

1. Fonterutoli (nr 32229), 145 kr
2. Brolio (nr 2705), 96 kr
3. Raccolto Nero d'Avola Cabernet Sauvignon (nr 32452), 82 kr

I egen klass:
Amarone Selezione Antonio Castagnedi (nr 28002), 289 kr

4 kommentarer:

K sa...

Hur kommer det sig att du känner till zibibbo och Pantelleria? Sådant går väl inte att få tag på här, eller?

Vinlusen sa...

Zibibbo har jag druckit i Belgien. Pantelleria har jag druckit på Tempo i Malmö. Bolagets sortiment verkar dock generellt bli allt magrare. Alltså inte bara de udda vinerna blir färre. Det verkar vara många blixtvisiter i sortimentet och många bra viner som bara finns i beställningssortimentet. Det kanske var bättre under mut- och bestickningstiden?

K sa...

Druckit Pantelleria? För mig är Pantelleria en ö på vilken man gör vin av zibibbo-druvan.

Jag har kommit fram till att alla inköparna på systemet har samma smak och därför köper in samma slags viner om och om igen. Det är det som gör det så tråkigt. De är ängsligt överens om vad som är bra eller dåligt. Tror jag, för annars är det fel på min smak.

Vinlusen sa...

Nej, jag drack inte ön. Det var alldeles för kraftiga mineraltoner. Jag drack ett muscatbaserat sött dessertvin från ön. Det hette Mueggen och serverades på Tempo Bar och Kök i Malmö 2003.