9 februari 2006

Del I. Lundagatan

Om man på en så kallad "vardagmiddag" blir bjuden på len saffransdoftande fisksoppa med fina musslor och hemvevad majonnäs följd av en karaktärsfull jämtländsk ko-ost och efterrätt bestående av en fantastisk mandelsmakande russin- och aprikossufflé blir det ju svårt att bjuda igen. Men jag gjorde det på stående fot. Om fyra veckor, om inget oförutsett inträffar, väntar jag värdparet och två till hos mig. Vad jag ska bjuda på har jag gott om tid att tänka ut. Deras lägenhet har onekligen ett läge. "Söders höjder" är inte bara ett uttryck omhuldat av puckade idrotts-supportrar, det äger också realitet när man tittar ut över en plusgradsdisig Riddarfjärd med Norr Mälarstrands belysning i fonden. Jag kommer varken kunna matcha utsikten eller den Eugene Jansson-blå linneduken. Men jag får väl svänga ihop något i alla fall. Och vad vi drack? Jo, Laroche Bourgogne Chardonnay Barrique Réserve (nr 5621) och ett dessertvin.

3 kommentarer:

Kinna Jonsson sa...

Hej!
Jag har utmanat dig på min sajt. Tänkte att du kanske vill skriva något. =)

Anonym sa...

Jag tycker allt att Vinlusen är en riktig poet. Har aldrig tidigare tänkt på att linneduken är Eugen Jansson-blå, men det är naturligtvis riktigt. Och en "plusgradsdisig Riddarfjärd"... Så välfunnet! Utsikten, som just nu är gråmild, blir ännu vackrare med sådan textremsa.

Anonym sa...

Tänk, jag tycker allt att Vinlusen är en riktig poet. Har aldrig tidigare tänkt på att linneduken är Eugen Jansson-blå, men det är naturligtvis riktigt. Och den "plusgradsdisiga Riddarfjärden" blir än vackrare efter en sådan beskrivning.