Ju billigare flygbiljett, desto dyrare smörgås. När man sitter uppe i luften kan man får för sig att en sockerkulörsfärgad, vetemjölsbaserad ciabattawannabe med lite skinka, salladsblad och smörgåsgurka, en kopp kaffe och en jostetra tillsammans är värda 50 kr. Man kan också få för sig att man ska läsa ett ombordmagasin. I Clear Skies - som magasinet ifråga heter - kan man läsa en artikel om Piemonte. Där stod nästan inget jag inte redan visste. Varken om slowfood-rörelsen, nebbiolo eller barbera. Däremot hade artikelförfattaren lyckats uppbringa en imponerande mängd klyschor på textutrymmet. Jag hade gärna delgett er dessa men upptäckte precis att jag glömt ta med tidningen från kabinen.För övrigt börjar jag undra om inte surdeg är det nya svarta. Se här och här hur mikroorganismerna omnämns. Tog för övrigt fram min kultur ur kylen ikväll. Den här gången ska jag följa receptet.
1 kommentar:
Får man gissa några sköna klyschor?
Hela dalen doftar friskt av olivolja, vitlök och tusenåriga traditioner.
(Det finns alltid en dal, den doftar alltid)
Det är omöjligt att tro att vi befinner oss bara två mil från X.
(X=vilken någorlunda känd stad som helst)
Här har tiden stått stilla.
(Säger mer om skribenten än om platsen)
Det är de fantastiska råvarorna som är hemligheten.
Här tillverkas fortfarande ost/vin/korv/bult & mutter/traktorer enligt uråldriga traditioner.
X är kända för sin gästfrihet.
Ibland får jag en sådan oerhörd lust att läsa resereportage från Skutskär, Gent, Frankfurt eller Slite. Surprise me, please!
Skicka en kommentar