24 januari 2008

En ny näsa?

Via en av mina prenumerationer, genomeweb news, läser jag om några forskare som är i färd med att utveckla en ny sensorteknik för detektion av olika lukter. Det har forskats kring sensorer tidigare men den teknik som hittills utvecklats har enligt artiken varit begränsad.
Den nya tekniken, som artikeln handlar om, bygger på att man använder enkelsträngade DNA-bitar i sensorer eftersom DNA-bitarna visat sig reagera sekvensspecifikt* på olika lukter. I artikeln spekulerar man att DNA-bitar omkring 20 nukleotider långa skulle kunna utgöra sensorer för miljontals lukter.

Man inriktar sig främst på detektion av sprängmedel och andra luftburna molekyler men det kan inte uteslutas att tekniken kan komma till användning för andra tillämpningar exempelvis vin. Vi får väl se. Läs själva här.

* DNA utgörs av fyra olika nukleotider, eller baser, som sitter ihop på längden. De fyra baserna brukar skrivas A,C G och T. Ordningsföljden på baserna kallas sekvens. En godtycklig sekvens kan schematiskt skrivas exempelvis AGCCGTAG. Antalet möjliga sekvenser är därför beroende av hur lång molekylen är dvs hur många baser som ingår i den. Om den består av n baser blir antalet möjliga sekvensutseenden n upphöjt till fyra. Det innebär att en sekvens på fyra nukleotider ger 4 upphöjt till 4 dvs 256 möjliga olika sekvenser. Läs mer om DNA här.

Inga kommentarer: