Det gick bra. Mest tack vare Z:s (bilden) förtjänst. Men egentligen borde jag inte sätta mitt eget ljus under en skäppa. Min planering visar ju sig hålla, två månader senare. Och det är den som jag, mot alla odds, har nytta av nu. Jag är ju inte någon skönande som kan skylla glömska och brist på organisation på underförstådd genialitet eftersom jag inte besitter någon sådan.
Som alla medelmåttor kan jag bevisligen organisera saker ibland. Tänk om jag kunde lita till den insikten, istället för att så ofta befara att saker ska ta en ända med förskräckelse, sluta i katastrof med landsförvisning, förskjutning, skampåle, kölhalning och gatlopp som följd. Typ allt på en gång. Tänk om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar