30 maj 2007

Prov

Igår hade vi vårt andra prov. Det inleddes med att läraren läste enstaka ord högt. Vi skulle skriva ut ordens ljudstavning och ange tonerna. Ett exempel så att ni ska förstå: 以后 (som ungefär betyder efteråt). När det lästes upp skulle vi alltså skriva yǐhòu. "Dalen" ovanför i:et anger den tredje tonen som börjar fallande och därefter fortsätter lite stigande, accenten - osäker på om det heter så på svenska - ovanför o:et anger den fjärde tonen, ett kort fallande, läs mer här. Hon läste varje ord tre gånger, långsamt och tydligt. Sedan läste hon meningar där vi skulle göra samma sak. Hörförståelsen var frågor till en berättelse som handlade om ett par som efter frukost åkte till en stormarknad1). Jag hade alla rätt på dessa tre provavsnitt.
Sedan var det ett avsnitt som handlade om siffran ett, för ovanlighetens skull skrivs den helt enkelt: 一。Nu är det dessvärre så att yī som den skrivs i pīnyīn ändrar ton beroende på vilken ton som kommer efter. Det finns tre möjligheter: när siffran anges i räkne- och datumsammanhang eller separat uttalas den helt enkelt med första tonen. Om den står före en stavelse med någon av tonerna ¯,´eller ˇuttalas den`. Kommer den däremot före en stavelse med fjärde tonen uttalas den´. Vi skulle ange den riktiga tonen. Jag hade ett fel. Före 号 hào som anger dag i ett datum, ska den också uttalas i den ursprungliga formen dvs ¯. Det hade jag missat. Ordet för "inte" mm, 不,bù är enklare att hålla reda på. Före ¯,´och ˇuttalas det `. Före ` förändras den däremot till tonen ´. Alla rätt i det stycket. I de övriga avsnitten gick det OK till största del beroende på att jag skriver så långsamt för hand. Dessutom gjorde jag några klantfel. Att bjuda, exempelvis sällskapet på en restaurang, heter "qǐng kè" och skrivs 请客。Det andra tecknet,客,betecknar gäst. Jag hade skrivit "lektion" i stället. Det uttalas likadant men skrivs såhär: 课. Jag slutade på 84 av 100, se bild. Varken sämst eller bäst alltså.
Utan att trötta er med alltför mycket språkfakta måste jag ändå ta upp de för kinesiskan så essentiella måttsorden som utgjorde ett provavsnitt. I Sverige köper vi ett knippe dill, en bukett blommor eller dricker ett glas mjölk. Inget konstigt i det. Men i mandarinet finns det måttsord till nästan allt. Det heter inte ett bord, det heter yì zhāng zhuōzi (一张桌子), det heter inte en stol, det heter yì yǐsi (一把椅子). Beroende på om ett moln,云 yún,är långsmalt eller bulligt används olika måttsord. 片 piàn respektive 朵 duǒ。Det sistnämnda exemplet lärde lärare Li mig för övrigt idag, under timmen för individuell undervisning. Ytterligare en av dessa ytterst stringenta, välutbildade och humoristiska lärare som livar upp tillvaron på skolan. Har förhoppningsvis en lektion med henne på fredag igen.

PS. Om någon som är mer bevandrad i det kinesiska språket hittar fel i texten, rätta mig gärna! DS.

1) Klockan var nio när de anlände. Byxorna som en av Jack tänkte köpa var lite dyra, de kostade 300 RMB. Han hade bara 200 RMB. Annie köpte en vacker kjol och några frukter. Personalen var serviceinriktad.

1 kommentar:

Space babe sa...

Oj, det där med uttalet av "ett"[yi1] är verkligen överkurs. Jag brukar använda första uttalet i alla sammanhang. Det märks inte så mkt. Däremot så brukar jag när jag rabblar siffror ändra uttalet till [yao1] för att det ska bli tydligare att höra, särskilt i telefon. [yi1] försvinner gärna i sorl eller med bruset på linjen. Kanske är det en söderkinesisk dialektal grej.

Måttorden är jätteroliga. T ex en mun brunn, [yi kou3 jing3].