2 april 2008

Så att man kan dö

Jag och P hade varit och sprungit på löpbanden igen. Framför löpbanden sitter TV-skärmar. Den knappa halvtimme som jag svettades pågick "Poseidon" på HBO. Om man har något att titta på när man joggar går det snabbare framåt. Känns det som. Fem kilometer på platten och med olika grader av motlut och hastigheter blev det. Jag skulle kanske kunnat säga att jag kände mig 累死了1) efteråt.
Sedan gick vi till Starbucks och drack kaffe. En tjej från Dongbei - L - kom fram till vårt bord och frågade om vi visste vägen till ett salsaställe som hon hade namnet på. Varken jag eller P gjorde det. Hon fortsatte att prata med oss. Hennes engelska var relativt bra, något som hon förklarade med att hennes pappa, som var professor i engelska och ryska, hade börjat lära henne redan i treårsåldern. Hon hade rest i flera länder utanför hemlandet och pratade även ryska. Salsastället tycktes inte längre viktigt.

När Starbucks stängde gick P hem, jag och L som var hungriga, 饿死了2), fortsatte till Bellagio där man serverar mat hela dygnet. Därinne satt Pekings unga trendset. Vi åt dumplingar mitt i natten och en chilli-gryta. L skrattade åt mig när jag utbrast 辣死了! Det betyder ungefär: döstarkt eller så kryddstarkt att man dör! Grytan var nämligen så het att vi fick skicka ut den.
Jag försökte hålla mig till kinesiska, L talade engelska hela tiden. Tiden går fort. Så säger hon plötsligt: Jag är självständig men jag måste ha någon som ger mig pengar, någon som kan betala. Jag frågar vad hon menar. Jag kommer inte att börja tjäna pengar förrän jag är över 50. Ingen kommer att vilja ha mig då. Livet är så hårt här, min syster har redan skaffat pojkvän för att vara säker på att klara sig. Jag betalade notan, vi skiljdes vid taxikön utanför nöjeskomplexet.

Jag ska berätta en annan historia. En japanska längtade efter sin kinesiske pojkvän. Hon skickade ett sms: 我想你死了!Pojkvännen blev chockad och förstod inte vad som hade hänt. Meddelandet betyder nämligen: jag önskar att du var död! Det kanske har hänt att någon i stundens hetta önskat livet ur någon, till och med den älskade. Men här var det inte frågan om det. Vad japanskan hade velat skriva var 我想死你了!som betyder jag längtar så mycket efter dig så att jag kan dö!Jag vet inte hur historien slutade.

Den som försöker lära sig kinesiska blir snart varse hur viktig ordföljden är. I historien får ju omflyttningen av tecknen för död, dör - 死 - sǐ och du - 你 - nǐ allvarliga konsekvenser. Förutom ordföljden finns det annat i grammatiken som är krångligt. Andra faktorer som gör språket svårt är tecknen, tonerna och vissa ljud det vill säga nästan allt. Man får glädjas åt att det inte förekommer böjningsformer. Och att det är så spännande.

På fredag är det helgdag till åminnelse av de döda.

Bilden: para, macadamia och olika sorters valnötter. Dögoda. Men man säger aldrig så på kinesiska, enligt en kollega. Döden används mest i negativa sammanhang. Om något som smakar gott säger man 好吃!
Fujifilm Finepix F30. Inomhusljus. Ingen blixt.


1) Betyder ungefär dödstrött.
2) Betyder ungefär dödshungrig. Om något är väldigt dyrt kan man för övrigt säga 贵死了!

Inga kommentarer: