Wellpapp, stickande syra och kartiga röda bär är inget att skriva hem om. Det som är intressant med det chilenska Calina Reserva carmenère som the Olive serverar är att det lika enkelt som en kamel genom ett nålsöga skulle ta sig in bland hyllorna på den anakronistiska butikskedja som heter Systembolaget. Jag skriver 'anakronistiska' för det lär inte stå på förrän denna inrättning försvinner. För mig är Systembolaget synonymt med kvalitet. Det är svårt att hitta riktigt dåliga viner där om man betalar mer än 70 kr flaskan.
Jag drack carmenère första gången för fem år sedan. Berättelsen om de chilenska vinodlarna som bestämde sig för att titta närmare på vad de trodde var en udda merlotklon men som visade sig vara ytterligare en landsflykting från bordeaux gick hem hos mig på den tiden. Det skulle den kanske inte göra idag.
Jag har faktiskt aldrig druckit något på druvan som jag minns namnet på. De har inte varit defekta, bara lite trötta och oengagerade. Den här sursörjan skickade jag faktiskt ut första glaset av. Det smakade som flaskan hade öppnats för ett par dagar sedan och vinet hade börjat omvandlas till vinäger. Servitrisen tog ut en ny som hon öppnade vid bordet. Inte lika tungskrynklande som det första glaset men långt ifrån drickbart. Endast snålheten fick mig att tömma det.
Calina Carmenère Reserva 2003, Chile
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar