Torsdagkvällens vinprovning

Det förra inlägget blev lite rumphugget. Annat kom emellan. På the Bookworm hade ASC Wines korkat upp fyra olika sorters italienskt vin. Två vita och två röda. Förutom jag, P, A och ickedrickande, Kina-bloggande L var hon från holländska ambassaden där och ett knippe inhemska. Den engelske kemiläraren som brukar delta, kom senare. Vinerna då? Ja, Masi's Soave Classico som kommer från Veneto, vilket ni redan vet, har lite tropiska frukter i doften. Det är gjort på garganega. I munnen är det tunnt och sursnipigt. Jag kan inte komma på någon bättre term än vernissagevin. Lungarotti var representerade med en Pinot Grigio. Om det finns en typisk pinot grisdoft så förnam jag den. Kan jag beskriva den som neutral honung utan att göra bort mig alldeles i professionella vinkretsar? Betydligt trevligare i munnen än garganegablasket men extraktfattigt jämfört med bättre viner från Alsace på samma druva. Några glas slank ner av bara farten. Umbrien tror jag att Aladin sade att vinet kom ifrån. Jo, ni läste rätt, provningsledaren - en fransman med en marockansk förälder - är döpt till Aladin. Det första röda var en chianti superiore. Jag har inte hört talas om den klassen tidigare men så har jag ju varit ganska off från vinvärlden det senaste året. Just nu orkar jag inte googla på det heller. Huset Ruffino - om det nu är ett hus, har inte tid att googla på det heller - förknippar jag med bastkjolsklädda flaskor lättdrucket, lätt tungkittlande bubbligt rödtjut som man köpte för tjugo år sedan och drack utan att tänka på varken hur det smakade eller hur illa det passade till den palett med sinsemellan oförenliga ostbitar som man åt till. Det är hursom Ruffino som ståtar med den här blandningen av 80% sangiovese, 10% cabernet sauvignon och 10% colorino. Druvan i slutet av förra meningen hade jag aldrig hört talas om tidigare. Ståtar kanske är fel ord för det var inte heller något höjdarvin. Avslutningen var från Mazzei, ett av mina favorithus. Fonterutoli någon? Dessvärre tyckte jag inte att Badiolan som vi drack höll Mazzeiklass. Men bäst av de röda var den.

Det förekommer att kinesiska konsumenter i upprörda ordalag på diverse internetforum driver tesen att väst exporterar sekunda vara till folkrepubliken. Att kvaliteten på exempelvis en PC från Dell som säljs i Kina skulle vara lägre än kvaliteten på motsvarande produkt som säljs i USA. Jag vet inte om det är så. Men ofta när jag har druckit rödvin här så har det funnits något fruktlöst och trött över dem. Observera att jag avser viner från väst. Från ansedda vinhus. Undantag har förekommit, det vill säga, jag har druckit bra västvin också. Nu tror jag inte att det är fråga om en andrahandssortering av vin som skeppas hit. Snarare fel förvaringstemperatur eller något annat. Roligt är det i vilket fall inte.

Berusad blev jag så jag glömde kolla vad det var för druvor i Badiolan. Stannade sedan kvar tillsammans med P, A och ickedrickande, Kina-bloggande L* tills stället stängde.

Masi, Soave Classico
Lungarotti, Pinot Grigio
Ruffino, Chianti Il Leo
Mazzei, Poggio Alla Badiola

*URL-en till hennes inlägg fungerade inte. Kolla under Vinprovning... och Fortsättning på vinprovningen...