31 oktober 2005

Vinlusen

Den här bilden är mest en påminnelse om att jag ska skriva om den förhatliga insekten, dess livscykler och livsföring. Vad vetenskapsmännen kallar den och var i evolutionsträdet man hittar den. För det har jag lovat. Men inte ikväll. Är för trött.

It's a zin. Förtydligande.

Två kroatiska vetenskapsmän, Ivan Pejic och Edi Maletic, upptäckte för några år sedan att primitivo och zinfandel är samma druva som crljenak kastelanski. Vad menas då med samma? Jo, varietaler (druvsorter) som när man analyserar något som kallas för mikrosatelliter och utgörs av korta repetitiva DNA-sekvenser, uppvisar identiska mönster. Människor har också mikrosatelliter. Vi får hälften av mamma hälften av pappa. Kommersiellt vin förökas däremot asexuellt det vill säga med sticklingar som ympas på rotstockar. Därför överförs mikrosatelliterna i stort sett oförändrade neråt i generationerna. Mutationer - oftast slumpmässiga* genetiska förändringar - ger dock upphov till skillnader som resulterar i olika sorter eller kloner inom sorter. Vissa sorter - exempelvis pinot noir - är i sig väldigt mutationsbenägna.

Det förekommer berättelser om att druvor från de zinfandel och primitivo som vinifierats var för sig på samma sätt ger upphov till distinkt oliksmakande viner. Det kanske finns betydelsefulla mutationer i andra loci (platser på kromosomerna) som man inte ser när man gör mikrosatellitanalys, spekulerar jag.

I USA är det sedan januari 1999 tillåtet för italienska vinodlare att etikettera primitivo som zinfandel. Vinodlarna i Kalifornien är upprörda eftersom de menar att zinfandelvinerna inte kan jämföras med de lite billigare, bulkvinerna framställda på primitivo.

Underlaget till det här inlägget har jag fått från diverse nätartiklar där Dr. Carole Meredith vid University of California, Davis, förekommer. Hon har forskat en hel del kring olika varietalers ursprung. Lägg hennes namn på minnet!

Läs mer här, här och här. Eller googla på själva.

*Det förekommer även att virus orsakar mutationer.

30 oktober 2005

30/10 2004

För ett år sedan var jag på en zinfandelprovning på Gärdet. Det var en ambitiöst upplagd tillställning. Vi fick oss en föreläsning om Kalifornien innan provningen började. Anledningen till att man valt zinfandel var det stundande presidentvalet. Det var blindprovning. Vi fick Systembolagets omdömen om samtliga viner på papper. Sedan skulle vi kombinera omdöme med vin. Vann gjorde en sångpedagog som satte samtliga. Priset var en ringsignal. Jag satte tre viner av fem. Det kanske kan bero på att jag kvällen innan firade en jämn födelsedag. Eller på att jag är en fejk.

Jag tycker att zinfandelvinerna ofta är för mycket. De är i regel fruktiga, extraktrika och alkoholkraftiga. Ett av vinerna - tror det var Seghesio - höll dryga 15%. Det sämsta av de provade, Gallos billiga, var motbjudande syltigt. Nybörjare i vinvärlden gillar zinfandel på samma sätt som nybörjare bland botanister gillar orkidéer.

Med hjälp av DNA-teknik har man kommit fram till att zinfandel är samma druva som primitivo - en populär sort i södra Italien. Den ingår i Mauro från Apulien som länge har varit en av bolagets storsäljare. Jag tycker att det är ett ganska eländigt vin. Syltigt så det förslår.

I vinvärlden förekommer det ibland att viner från olika producenter har olika namn. Det finns till exempel ett spanskt vin som heter Mauro och som inte företer några som helst likheter med namnen från Apulien. Podium och Podium är ett annat exempel.

29 oktober 2005

Ny blogg!

Som handlar om något viktigt. På riktigt. Keep up the good work, headmaster!

Om skiljetecken och annat

Jag tar gärna emot råd. Särskilt språktekniska. Om jag syftar galet eller använder kommatering eller andra skiljetecken felaktigt vill jag veta det.
Åter till Pär Holmgren eller - rättare sagt - det sammanhang han ovetandes förekom i. Det står, och jag citerar ordagrant: "Och, som sig bör på en hård-rock- konsert, serverades Jack Daniel’s och Jack Daniel’s Tennessee Gold i barerna". Smaka på den bindestrecksanvändningen! Någon har förmodligen fått betalt för att skriva eländet. (Om ni inte tror mig kan ni läsa här igen.)
Det slår mig att jag såg psnews redan i somras. Björnstierne Antonsson (BA) hade testat en 36-årig Alsace-riesling - som importerats av P&S - för gratisblaskan Södermalmsnytt. Kul för honom, tänkte jag. Det visade sig att det hade kommit 24 flaskor till Sverige. Jag blev irriterad av två anledningar. Vinet var alldeles för dyrt för den genomsnittlige gratistidningsläsaren och chansen att komma över en flaska i stort sett infinitesimal. Överhuvudtaget har BA:s vinspalter inriktat sig på - i mitt tycke - alldeles för exklusiva viner.

Jack Daniel's förresten. Jag hade under flera år en flaska av denna sötsliskiga sörja i mitt skafferi. Jag fick den när jag fyllde 30. Kring halsen hängde ett kort med texten "Grattis gubbjävel!" När FDVM som härmed döps om till VM* hälsade på brukade han få sig en slurk. Själv drack jag aldrig något. Tids nog tog flaskan slut. Varför apostrofen i namnet Jack Daniel's? Används apostrof alltid framför genitivändelser i engelskan? Tacksam för svar.

*Har man varit världsmästare en gång är man det för evigt. Respekt.

Vinnare i torsdagens tävling!

Vinnaren heter "Byss" och kan emotse en flaska av Hubert Becks Gewurztraminer. David Sylvian har bildat en grupp tillsammans med brorsan Steve Jansen och electrodruiden Burnt Friedman. Gruppen heter Nine Horses och på debutskivan "Snow borne sorrow" medverkar också geniet från Fisksätra: Stina Nordenstam. Från vänster till höger: Burnt Friedman, David Sylvian och Steve Jansen. Alla tycker att David är så snygg men Steve är tamejtusan snyggare.
Soundbites kan erhållas här. Skivan köps bland annat här. Jag har beställt men inte fått den än.

Lördagsletande


Jag vaknar. Letar rätt på kläderna jag bar kvällen innan och känner efter. Fick jag med allt? Jodå, där ligger Ipoden, där digitalkameran och plånboken. Den sistnämnda med alla kort i behåll. Fattas bara mobilen. Ringer till mig själv. Det ringer i badrummet. Såja. Alla värdefulla prylar finns kvar och har befunnits vara i gott skick.
Som jag skrev for jag till Judit & Bertil. Beställde ett glas av deras utmärkta Côtes du Rhône. (Ska ringa dit och fråga vad vinet hette. Det står inte på kvittot.) Fick höra att tv-medarbetaren som jag skrev om häromdagen hade blivit f-rbannad när han blev medveten om att han figurerade i ett reklamsammanhang utan sitt medgivande. Tänk om jag orsakar en liten skandal! Meterologen ringer till P&S marknadsavdelning och undrar vad de håller på med. Så är bollen i rullning. Kanske.

Alltså J&B är fantastiskt på fredagar! På samma spot trängs Sveriges bästa bloggare, mat och vetenskapsjournalister, SVT-redaktörer, matmarknadsförare, surdegsbagare och några till. En representant för det statliga monopolet var där och flashade med sin digitalkamera. Både i överförd och bokstavlig bemärkelse. Så nu finns jag på pixlar som jag inte kontrollerar.

Sedan tog jag mig till Indigo som är en ungdomsgård på Götgatspuckeln för att träffa M inför J:s 40-årskalas. Eftersom de inte har några bra viner fick det bli en pastis.

Den här kvällen gick utför i dryckeshänseende. På Kolingsborg där festen ägde rum hade de vin på kran. Och jag som trodde tetror var lågvattenmärket! Det fick bli enbärssprit med cinchonabarks-läsk. Och så fortsatte det. Jag träffade ett ex. Nu lycklig mor till en tvåmånaderstös. Kvällen till ära klädd i halloweenorange. Tösen alltså.

Falun Gong var också där. En kvinna undrade om vi var tvillingar. Frågan är vem av oss som ska känna sig mest smickrad. Det märktes att det var 40-årskalas. På samma fest fanns inte mindre än tre personer som sett Japan på konserthuset 1983!(?). Men jag var nog ensam om att ha talat med David Sylvian på Zaventem.

Falun Gong och jag drog vidare. Först till Burger King vid Medborgarplatsen där vi åt frittar. Sedan åter till Indigo. Nu knökigare. Öl. Saltgurka och vodka. Vilka DJ:ar! De spelade bland annat Devo, Television och 999. Konstigt nog kunde jag identifiera den sistnämnda gruppen trots att jag varken var ett fan eller hört dem på 25 år. (Gossarna var nog inte födda när musiken skapades.)

Vi var för gamla men ändå inte äldst. Åter till Kolingsborg. Ett fåtal människor kvar. Bland annat Databasdonnan. Som hotade med att flytta utomlands. Det är OK om du väljer ett spanskspråkigt land, sa jag. Gick hemåt. Fick för mig att jag skulle köa utanför Kvarnen. Insåg att det var en dum idé. Nästan lika dum som saltgurkan, vodkan, ölen och drinkarna. Gick hem och sov.
(Bild från bardisken på Kolingsborg.)

28 oktober 2005

Fredag.

Nu undrar jag om det är något fel på Posten. Det har bevisligen kommit nya nummer både ev Gourmet och Munskänken men de har inte hittat till min brevlåda. Besviken konstaterar jag att det inte finns något annat att göra än att bege sig till Judith och Bertil på Bergsundstrand för att liva upp sig med ett glas av något slag. (Trots att det hade varit mysigare att grotta ner sig i spännande artiklar om allt från zeresjk till nystartade uteätarställen på andra sidan jordklotet.) Det får nog bli rött idag. Det är ju så fimbulvintersförebådande kyligt i luften! Nu börjar höstlovet börjar för alla lyckliga och olyckliga familjer. Med andra ord kommer det att vara tjockt med kids på stan.

27 oktober 2005

Två bröder. Tävling!

Liksom bröderna Lurton kan skapa storartade viner kan bröderna, ja hrm, skapa storartad vadå? Två av männen på bilden är nämligen bröder men de har olika efternamn. Vilka är de (platser från vänster till höger i bild)? Vad heter de och varför är de aktuella? Första riktiga svaret belönas med en flaska gewurtztraminer!

26 oktober 2005

Mysteriet med Philipson & Söderberg och Chivite

Snälla, hjälp mig. Jag tänkte skriva om Chivites Colección 125 Reserva som jag trodde importerades av Philipson & Söderberg. Söker man efter Chivite på sajten får man inga träffar. Att P&S har haft med Chivite att göra så sent som i juli märks åtminstone här. (Noterar också att en av SVT:s medarbetare förekommer i ett reklamsammanhang.) Har producenten någon annan importör i Sverige nu? Tacksam för svar.

24 oktober 2005

Teneriffa


Det är märkligt. Strykjärn är inte standard på spanska hotell. Anländer man efter kl 17 en lördag hinner man heller inte lämna iväg skjortorna för strykning. Det ser ut som man har en skrynklig servett på överkroppen när man går ut. Förjävligt.
Nå, nu var det väl inte skjortstrykning posten skulle handla om. Jag ska ju skriva om vin. På Teneriffa finns både röda och vita viner. Det blev mest röda. Trevliga bekantskaper hela bunten. Några lokala var riktigt bra, exempelvis "de autor Monje, reserva 2000". Bra frukt och fin fatrostning. Drick den om ni besöker krogen El Chamo som ligger i byn Escalona på väg upp mot vulkanen Teide. Vår sura taxichaufför påstod att det skulle ta trekvart att köra oss dit. Han ville istället släppa oss nere på stan i Playa de las Americas där vårt hotell låg. Vi insisterade på El Chamo. Det tog 20 minuter. Vi åt fläsk som smälte i munnen, getkött, serranoskinka och en manchego som var lite guttaperkaaktig i konsistensen. Allt var bra utom efterrätterna som var för söta. Det omdömet får även gälla några av tillbehören till den avsmakningsmeny som vi åt ett dygn senare på finkrogen La Estancia. Till en av förrätterna - gåslever - serverades en papayamarmelad som var smaksatt med femkrydda. Übersüss! Vi drack sauternes till. Den serverades iskall i provrörsliknande glas. El Bulli-fiering?
Menyn blev efter en stund i mäktigaste laget. Mitt i bland rätterna serverades en lime, kokos och ingefärs-sorbet som lättade upp stämningen. Sedan följde lax, duva, ostar och dessert. Nu glömde jag visst vinerna igen! På La Estancia hade man en annan variant av den vita Rueda som finns på bolaget. Etiketten såg åtminstone annorlunda ut. När jag nu besöker den snygga sajten kan jag inte återfinna exakt den. Det är förmodligen verdejo-viura-varianten. Vi drack även rött från samma producent - troligen reservan. Båda bra till menyn. Under resten av resan dracks en del bra Cava. Och Chivites storslagna 125. (Som visst håller på att ta slut på bolaget. Bäst att skynda till närmsta butik för hamstring!)
La Estancia hade en hel vägg med foton på celebriteter. På bilden prinsessan Stephanie från Monaco med när hon inviger stället 1986. Vad man inte ser är i min beskärning är att hon under kavajen som slutar strax nedanför midjan har en kort blågrön yllekjol och converse utan strumpor. Kan det bli snyggare?

22 oktober 2005

Comhem

Så är man tillbaka i hemmet efter en hastig resa till norra Tyskland. Man är inspirerad att blogga men det stupar på teknikaliteter. Min internetleverantör – comhem – kan inte koppla upp mig (fredag den 21 oktober 2005). Det har hänt några gånger nu. Deras support är under all kritik. Om man inte kan koppla upp sig är man föga hjälpt av ett telefonsvararmeddelande som förklarar att det är ”många som ringer just nu så vi får be att du återkommer lite senare” eller hänvisar till sajten som jag av naturliga skäl inte kan komma in på. Det hjälper inte att man försöker ringa senare. Meddelandet upprepas tills supporten stänger (kl 21 vardagar). Om jag hade känt till comhems usla support hade jag aldrig valt dem.
Nu på morgonen har de fått igång trafiken igen.
Skäms comhem.

18 oktober 2005

Droit Au But!

Jag kan nästan inget om fotboll. Tittar heller därför inte särskilt ofta förutom under EM och VM. Ett tag gick jag på Sirius' matcher i Uppsala men efter den så kallade Värtan-incidenten 2000 och Topkapi-bashingen 2002 svalnade mitt intresse för läktarnärvaro. Kärleken till laget är dock evig.
Annars har jag varit notoriskt illojal i mitt supporterskap för lagen i allsvenskan. Hade exempelvis hejat på ett av huvudstadslagen i flera år men sedan några av deras supportrar efter ett nederlag i en innebandymatch väntat ut motståndarlagets tränare för att spöa honom tänkte jag att det fick vara slut med det förhållandet. (Våld suger i alla sammanhang och innebandy är ju som alla vet inte heller en riktig sport utan snarare frisk- eller personalvård.)
Nu tycker opportunisten i mig att det är kul om det går bra för fotbollslag med inslag av blått i matchkostymen. Mer än så säger jag inte.
Coolast i Frankrike är i allafall Olympique Marseilles som säljer vin på den här sajten. Droit au but är för övrigt OM:s slagord.

14 oktober 2005

Spanien

Att det skulle bli Spanien tre gånger under 2005 hade jag inte trott.
I morgon åker jag på snabbtur till Teneriffa med jobbet. Tidigare i år har jag hunnit med Mallorca och Lanzarote. Varken enologiskt eller kulinariskt har det varit intressant. Lamt kryddad buffémat med hyggliga bruksriojor och dito cavor. På Lanzarote drack jag ett lokalt producerat vin - La Geria - som var kartigt och kärvt. De vingårdar jag såg där utgjordes av stenmursomgärdade ytor där rankorna oftast växte i bägarform på den svarta lavamarken.
L ska åka till Rioja. Lyllos L! När fransmännen provsprängde i söderhavet för tio år sedan fick riojorna en stor kundkrets i Sverige. Vi älskade vaniljen och fruktigheten i vinerna. Sedan började frukten försvinna, priserna steg och det slarvades med druvhanteringen. Kvar fanns snart bara vaniljen - detta resultat av lagring på fat av amerikansk storporig vitek. Vi vände blickarna åt annat håll. Italien och andra områden tog marknadsandelar från spanjorerna. I slutet av 90-talet var Rioja nästan lika fel som Österrike för tjugo år sedan. När jag var på middag hos A för ett år sedan fick jag prova Baron de Ley Finca Monasterio. Mina fördomar kom på skam! Ett fantastiskt bra rödvin. Vi drack också Allende. Inte lika bra men välgjort det också. Några månader senare fick jag tillfälle att prova ett helt gäng från Rioja. Det finns fortfarande stolpskott men många viner är riktigt bra. Skulle gärna åka dit också.

10 oktober 2005

Château Musar

Matjournalisten, mästerbloggerskan mm Alice Brax ordnade idag en provning av Bekaa-dalens stoltheter; Château Musar och den mindre fina Hochar från samma vingård. Mina provningsnoteringar är som följer. Jag har hoppat över färgen som jag inte tycker är särskilt intressant:
Hochar 2000. Doften är något knuten, "sydfransk", inslag av mörka bär, gummi, peppar, multna löv, lättflyktig syra och peppar. Smaken obalanserad, alkohol och syra dominerar. Det finns en pepprighet även här. Kanske behövs några års ytterligare lagring. 140 kr.
Château Musar 1997. Kork! 120 kr (halvflaska).
Château Musar 1993. Doften är medelstor, inslagen liknar de i Hochar 2000. Smaken är emellertid fint balanserad. Här finns en sötma som somliga ansåg vara i kraftigaste laget. Syra, alkohol och frukt är i samklang. Bra längd. Inslag av violtabletter. 279 kr.
Château Musar 1989. Doften är stor: torkad, nästan bränd frukt. Komplex blandning av multna löv, läder, gummi och kryddnejlika.
Smaken är inte balanserad. Antingen är det alkoholen eller något annat som bidrar till den kraftiga eldigheten. 442 kr.

Någon sade att 89:ans doft i kombination med 93:ans smak hade varit perfekt.

Som ni ser kostar vinerna en del. Är de prisvärda? Knappast. Prisvärda viner hittar ni istället i Allt om Mat nr 17 2005 där man har testat 1483 viner. Ute nu. Spring genast och köp!

3 oktober 2005

Defekta viner

Nästa måndag dvs den 10/10 kan man prova defekta viner i Munskänkarnas regi. Om man är medlem och det inte är fullbokat förstås. Eller om man känner en medlem. Munskänkarna tillåter nämligen gäster. Jag har inte tid att gå. En privat provning av Château Musar - ett vin somliga menar alltför ofta anfäktas av lättflyktig syra - hann bokas innan jag läste Munskänkarnas höstprogram.
Apropå defekta viner, för fyra år sedan hyrde vi ett hus i Toscana. En dag hade vi köpt en låda om tolv viner. Av dessa var minst hälften defekta. Dessutom på olika sätt! Kork, lättflyktig syra, oxidation de flesta defekter var representerade. Vinhandlaren ville först inte ersätta oss men gav med sig efter en stunds diskuterande.
I våras hade jag det tvivelaktiga nöjet att dricka en oxiderad, efterjäst och lätt mousserande Sauternes "sur lie" i Belgien. Det såg åtminstone ut som jästfällning i flaskan. Min generöse bror hade pyntat omkring 35 € flaskan. Han fick tillbaka pengarna i den lokala livsmedelsaffären utan diskussion.

Jag kommer att skriva en rad varje gång jag stöter på ett defekt vin i fortsättningen. I morgon ska jag åka till Danmark.

2 oktober 2005

Första gången. Del 1. Georg Breuers Riesling Sauvage

December 2002. Stjärnorna knastrar i luften över Slussen. Jag är på väg till Debaser. En havande råtthona släpar sin buk över Södermalmstorg och försvinner in under en bänk. Min rattofobi känner inga gränser. Jag måste ha en drink. Fort. Styr stegen mot baren under Gondolen. Därinne är det nästan folktomt. Björnstierne Antonsson och Andreas Larsson torkar glas, sniffar, smakar och spottar bakom disken. De pratar lågmält om vin på ett sätt som jag är alldeles för okunnig för att greppa. Vid den här tiden visste inte heller vilka de var eller vad de hette.
-En gin och tonic, tack!
-Vi serverar inte drinkar.
-Okej. Något vitt och överraskande då.
Jag får in ett glas med doft av frisk mineral och citrusfrukter. Smaken är balanserad med bra syra. Jag njuter vinet länge. Minnet av råtthonan börjar långsamt blekna bort. Det är första gången jag dricker Georg Breuers Riesling Sauvage.
Jag har fått anledning att återvända till det vinet flera gånger de senaste åren. Endast en gång har jag råkat ut för en dålig flaska. Det var nyårsafton 2003-2004. Vinet hade en obehaglig doft, inte helt olik använd barnblöja. Den defekten har jag stött på bland andra rieslingar. Vet inte vad det är.
Igår drack jag vinet tillsammans med olika pinxhos dvs baskien-inspirerade smårätter. Det fungerade utmärkt. Systembolaget rekommenderar det till rätter av fisk och skaldjur. Man kan med fördel ha det som välkomstdrink om man inte är syrakänslig. Nytt är att flaskan är förseglad med skruvkork.
Jag ska försöka återkomma till pålitliga viner som jag har haft anledning att köpa flera gånger och som kostar max 120 kr. GBRS kostade 79 kr för tre år sedan om jag inte minns fel. Nu är den uppe i 109.

1 oktober 2005

Scarlet water. Popvärldens topp 5.

Var på middag hos M och U tvärbaneförorten förra lördagen. Till maten bjöds Bestheims Pinot Gris och en halvtorr Riesling från Wegeler. Klockrent till den thaiinspirerade maten. Efter middagen berättade U om en sajt som visade sig vara beroendeframkallande om man är det minsta intresserad av det som i brist på bättre kategoriseringar hamnar under paraplytermen populärmusik.
På den här sajten kan man söka artist, skiva, sång och klassiskt och provlyssna det mesta.

Nu har jag sökt låtar som innehåller ordet ”Wine” för att få fram en topp 5-lista. Inte helt överraskande leder ”Red, Red wine” med 171 träffar. Tvåa ”Bottle of wine” (59), följd av ”Spill the Wine (55), ”Lilac Wine”(44) och rätt och slätt ”Wine”(41).

Ettan hade jag bara hört med UB40. Den var en plåga på vissa fester under senare hälften av 80-talet. Originalet är country och ganska smetigt. Jag gillar inte den heller. Det visar sig dock när man ser Neil Diamonds produktion att han ligger bakom klassiker som ”Girl, you’ll be a woman soon” – ni vet låten som Uma Thurmans rollfigur Mia Wallace sätter på i Pulp Fiction när hon ska dra i sig några linor av Vincent Vegas (John Travolta) monsterkoks. Även andra örhängen bär Diamonds signum men det är en annan historia.

Tvåan, Tom Paxtons ”Bottle of Wine” är folkmusik med dragning åt bluegrass och country. Den skulle platsat på ljudspåret till bröderna Cohens sydstatsodyssé ”Oh brother where art thou”. Bra!

”Spill the Wine”, trean, har War skrivit. Den finns i versioner bland annat med Isley Brothers. Ursprungsversionen har ett coolt gung och inleds med talad text över en skön groove. Bäst hittills.

James Alan Shelton är en mustaschprydd herre som man kan beskåda här. Han har skrivit ”Lilac Wine” – fyran - men allmusic.com listar ingen version som han framför. Får däremot in en träff på Jeff Buckleys ”Grace” och påminns återigen om att jag har ett hål i min skivsamling. På den skivan finns den bästa versionen av Leonard Cohens ”Hallelujah”. För övrigt en av världens bästa låtar alla kategorier. (Tack E, M och M för att ni öppnade mina öron för den! Jag saknar er. E är i Tanzania och M&M bor i Sveriges trevligaste stad; Malmö.) Ljudproven på allmusic.com är för korta för att jag ska kunna bedöma ”Lilac Wine”. Provlyssnar på Itunes istället och får 30 sekunder. Låten förblir svårgripbar. Buckley sjunger som en counter tenor, dvs åt kastrathållet. Märkligt.

Femman ”Wine” är inte en och samma låt. Får därför gå till sexan som heter ”Wine Me Up” (38 träffar). Countryn vimlar av sådana ordlekar och det blir lätt lite tröttsamt. Bill Deaton är upphovsmannen som har tjänat US Air Force bland annat. Googlar man på honom får man en träff på den här läskiga sajten där man bland annat kan köpa böcker om intelligent design. Yak! (Det behöver dock inte vara samma Bill Deaton.) Eftersom det återigen inte finns något ljudprov med låtskrivaren väljer jag Faron Youngs version. Det är stompig country. Är inte överförtjust i musiken men texten har den för countryn så typiska svarta självömkningshumorn. Läs den här komplett med ackordanalys. "Scarlet water" är Faron Youngs synonym för rödvin i nämnda text.

Det går inte att dra någon annan slutsats om förekomsten av ordet wine i popen annat än att de mest inspelade låtarna har sitt ursprung i countrygenren.

För säkerhets skull får ni hela listan. Observera att urvalet endast är representativt för allmusic.com:

Wine 41
Gal Wine 29
Red Wine 16
Spill the Wine 55
Jug of Wine 6
New Wine 13
Sip of Wine 5
Sip the Wine 6
All the Wine 1
Box of Wine 1
Cry Wine 1
Cup of Wine 2
Doh Wine 1
God of Wine 2
Lilac Wine 44
Wine Me Up 38
Lips of Wine 20
Fire and Wine 5
Nani Wine 13
Whine 5
Wine and Dine 5
Wine Song 11
Wine Wine 5
Red, Red Wine 171
Bottle of Wine 59
I Win 10
And Fine Wine 1
Blue Wine 1
Boar and Wine 1
Bruk Wine 1
Can't Wine 3
Cold Wine 1
Come to Wine 1
Days of Wine 1
Eli's Wine 1
Fine Wine 2
Good Wine 1
Hard Wine 1
Hero Wine 1
Hobo Wine 1
Holy Wine 2
If I Wine 1
With the Help of the Wine 1
Music & Wine 22
Sweet Wine 23
Water into Wine 16
Wine and Women 15
Bread and Wine 9
Bring the Wine 5
Cheap Wine 14
Drink Wine 6
Honey and Wine 14
Water to Wine 8
Water With the Wine 5
Wine and Roses 11
Wine into Water 11
Wine-O-Wine 8
Dollar Wine 31
We Win 6
Ah Go Wine 1
April Wine 1
Black Wine 1
Blood into Wine 1
Blood to Wine 1
Blues & Wine 2
Bread and the Wine 1
Bruck Wine 1
Chili Wine 1
Crazy Wine 1
Daddy and the Wine 2
Dolla Wine 1
Drink the Wine 1
Drunk on Wine 1
Empty Wine 2
Gal a Wine 1

Bot och bättring

”Ta aldrig tillbaka någonting! Du behöver inte stå för allt du gjort men håll tyst och låt tiden ha sin gång så ordnar sig allt.” Jag begrundade rådet från min PR-konsult och bestämde mig för att inte hörsamma det. Jag hade blivit väckt av ett ilsket telefonsamtal från entomologen som var upprörd över att jag hade skrivit ”som gökspott på rödven”. Gökspott uppkommer som bekant när larver till spottstritar – som tillhör samma ordning som vinlusen (växtsugarna - Homoptera) – blåser upp exkrementvätskan så att ett skum uppstår. Men gökspott var inte rapporterat från rödven, lät entomologen meddela. Jag fick hålla luren på en meters avstånd för att inte förvärra min tinnitus när han med nasal stämma smattrade på om kunskapsförflackningen i samtiden. ”Okej, nästa gång skriver jag ’som gökspott på en porskvist! Är du nöjd?!” Jag lade på och drog telefonsladden ur kontakten.
Höll så när på att somna om när en ett messpip väckte mig. På displayen till min Nokia läste jag ”Du kan inte dissa något du inte druckit!”. Sant. Jag lovade att göra bot genom att köpa en flaska Fleur des Anges till kvällens middag. Stängde av mobilen och puffade till kudden.

Jag står på krönet av en dal och blickar ut över en vingård. Solen skiner från molnfri himmel. En tornfalk ryttlar över rankornas snörräta rader. Från det motsatta krönet uppenbarar sig ur ett moln av damm en riddare i full galopp på väg mot mig. Han höjer lansen. Jag försöker fly men fötterna har fastnat i myllan. Min linnekavaj spetsas under armvecket och jag kastas till marken. I motljus ser jag hur riddaren lyfter hjälmen av huvudet. ”Jag har inte haft vaxad mustasch på flera år” säger Bengt Frithiofsson. Jag hör en åsnas hovar närma sig. I sadeln sitter en krum väpnare. ”Det är inte mitt lunchprogram, det är Annika Lantz’ ” säger Pontus Enhörning.
Vaknar kallsvettig och bestämmer mig för en ursäkt. Sagt och gjort.