24 april 2007

Det första provet

Första natten med dålig sömn. Måste vara pulverkaffet jag drack när jag satt och skrev alla tecken vi skulle kunna till provet. Halv två somnade jag. Jag tappade mitt VISA-kort förra veckan så jag har haft lite dåligt med pengar de senaste dagarna. Igår kom kortet. Jag väntar på koden. Lammsoppan som jag åt på stamhaket igår kostade 9 RMB så det hade jag råd med. När 服務員 fú wù yuán tog upp beställningen frågade han något om 辣 là som jag inte förstod. När skålen stod på bordet förstod jag att han hade undrat om jag ville att soppan skulle vara het. Och att jag på något underligt sätt svarat så att han uppfattade det som nekande. Den var faktiskt okej ändå. Men det var lite Bong-varning på buljongsmaken. Viking nr 2, J eller Lilla Norrsken som vi kan kalla honom har lånat pengar till mig under tiden. Det är jag tacksam för.
I morse hann jag ifatt 25-åriga mexikanska Wendy på väg till skolan. Vi gjorde sällskap till Starbucks - där jag för övrigt sitter nu också. Av henne fick jag veta att hon befinner sig mitt i en Masters-examen men har gjort ett uppehåll för att plugga mandarin. Wendy har ett problem i det här landet. Hon kan inte äta den mesta kinesiska maten. Starka och heta smaker upplever hon som direkt smärtsamma. Subway och KFC hör till hennes stamställen. Kanske är hon supersmakare.
Klockan 8 var det dags för provet. Första avsnittet gick ut på att man skulle sätta ut inledande konsonant(er) i ord som vår 老师 lǎoshī läste högt. Nästa avsnitt skulle vi sätta ut vokaler. Sedan följde ett där man skulle skriva ton. Som ni vet finns det fyra toner i mandarinet. Hög och jämn, stigande, fallande-och-lite stigande och fallande. Det var dessa toner som skulle sättas ut. (Om ni vill öva er i toner kan ni gå in här). Det är lättare att få tonerna rätt i enstaviga ord än i flerstaviga. Jag tror att det gick bra. Det som gick mindre bra var den avslutande texten som skulle skrivas med tecken. Exempelvis kunde jag varken komma ihåg hur andra hälften av tecknen för vän skulle se ut. Vän, ser ut så här: 朋友 och det skrivs i ljudskrift som péng you. Avsaknaden av tonangivelse ovanför andra delen bör bero på att den ska uttalas tonlöst. Första halvan av tecknet för mitt fosterland 瑞 ruì i 瑞典 ruìdiǎn hade också fallit ur minnet. Det får inte hända igen. Min text handlade om en påhittad vän som var universitetslärare och hade en engelsk fru som arbetade på restaurang. De var mycket upptagna. De hade två barn. Mannen hade två bröder men varken en storasyster eller lillasyster. Wendys uppsats handlade bland annat om en sekreterare som hade en diskett. Så att ni förstår nivån. Nu ska jag plugga.

Inga kommentarer: