16 november 2008

51. Första gången på bio i Peking

Idag lyckades jag köpa en ny laddare till min telefon, hämta hem mina kostymer och hjälpa BJ med engelskameningar över MSN. Fick ett mess från U som undrade om jag ville se Bond. För två år sedan såg jag Casino Royale i Bryssel. Nu har jag sett Quantum of Solace i Beijing. En jämförelse är oundviklig. Den förra var i allt både stramare och snyggare. Mindre våldsam. Därmed inte sagt att den här är dålig. Bara ovanligt brötig, som västsvenskar skulle sagt. Ryckig och ologisk är två andra adjektiv som poppar upp.
Det fanns några anspelningar på andra 007-filmer men jag tänker inte säga vilka. Det får ni roa er själva med om ni ser den. Eftersom en kommentator har föreslagit att jag inte ska använda "man" och passivformer så skriver jag att de drack champagne och vitt vin i filmen men jag såg inte av vilka märken.
De inledande vinjetterna var inte särskilt snygga och ledmotivet var dessutom svagt. Jack White och Alicia Keyes kanske ser bra ut på papperet men melodin fastnade inte. Delvis tramsiga skurkar var det också. Det är Daniel Craig och Judi Dench som är behållningen i den här filmen. Om nu någon trodde något annat. Filmen får tre zestade citroner av fem.
Kopian var fläckig, ljudet för starkt och i salongen satt bara ett dussin varav hälften var västerlänningar. Inte att undra på, en biljett kostar ju lika mycket här som i Sverige.

1 kommentar:

Anonym sa...

Åh, jag vet inte om enbart Daniel Craig är värd pengarna. Pusspuss, saknar dig!